Frågan om lägerskick blir aktuell igen då anmälningen till nästa års konfirmandundervisning sätter igång
Foto: Sanna Krook/evl.fi
Text: Helena Salenius
Det är svårt att tala om lägerskick. Jesu ord och exempel motiverar till en välkomnande attityd speciellt mot dem som har stora utmaningar. Konfirmandundervisningen har långa historiska rötter djupt ner i urkyrkans dopundervisning och är fortfarande en av de viktigaste meningsfulla kontaktytorna till följande generation. Konfirmandtiden är också en viktig positiv intervention som stärker de ungas resiliens. För dem som av någon orsak har det tungt i skolan kan konfirmandtiden ge kompenserande upplevelser och hopp. Att kyrkans strategi bär namnet Öppna dörrar gör det inte heller lättare att tala om bristande lägerskick och att stänga dörrar till lägerskriftskola.
I och för sig behöver frågan om lägerskick inte vara avgörande. Det finns ju många olika former av konfirmandundervisning. Dilemmat uppkommer då många unga upplever lägerskriftskola som det enda rätta alternativet. En psykolog inom ungdomspsykiatrin berättade att hen under senaste vår haft några ungdomar som “ville känna sig normala” och därför hela vårterminen våndats över om och hur de skulle klara av att vara på läger. Alternativa former av konfirmandundervisning kändes av en eller annan orsak inte lockande.
“Vi står alltså inför ett dilemma som både beror på att unga ofta upplever lägerskriba som det enda rätta och vi i kyrkan gärna vill välkomna alla, alltid och överallt.”
Vi står alltså inför ett dilemma som både beror på att unga ofta upplever lägerskriba som det enda rätta och vi i kyrkan gärna vill välkomna alla, alltid och överallt. Dilemmat beror också på att vi i Svenskfinland har små eller obefintliga resurser att ordna specialskriftskolor eller smågruppsundervisning.
Vi måste vi helt enkelt diskutera och utreda lägerskick. Det handlar om den enskilda ungdomens välbefinnande och rätt att få delta i lämplig form av konfirmandundervisning och om hela konfirmandgruppens trivsel och trygghet under lägret. Det handlar om de anställdas resurser och ork och om föräldrarnas ansvar. Det handlar också om hur vi definierar och kartlägger lägerskick och om alternativa former av konfirmandundervisning.
Det är svårt - och inte heller meningsfullt - att exakt definiera lägerskick. I stort handlar det om att den unga klarar av att vara med på lägret. Det handlar om en funktionsförmåga i vardagen, till exempel att hen kan sova och äta tillsammans med andra och orkar vara i grupp. Det är ändå svårt att veta hur det kommer att gå. Som Jarmo Kokkonen, chef för Enheten för Gudstjänstliv och fostran vid Kyrkostyrelsen sade i Kotimaa 7.6 2023: “utgångspunkten säger inte sanningen om hela helheten. En ung, vars konfirmandtid börjar med stora utmaningar kan överraska och överraskas av att lägret går bra”. Han påpekar också att “Församlingens anställda måste övertyga familjen om att all information är värdefull. Föräldrarna borde förstå att församlingens anställda är utbildade professionella som har tystnadsplikt.”
Om frågan om lägerskick är aktuell för dig är du hjärtligt välkommen på SAMTAL OM LÄGERSKICK
Tis. 10.10 kl.14, ons. 18.10 kl.14 och/eller tors. 26.10 kl.14 via Teams. Vi samtalar fritt, men sammanställer samtidigt en lista med rubriken “Tänk på det här om du funderar på att komma på konfirmandläger...”.