Också i fråga om lärande och undervisning är Bibeln en så rik källa att den här serien om ”biblisk pedagogik”, som avslutas i och med den här delen, kunde bli väldigt mycket längre. Exemplen är många och överraskande moderna också i vår tid.

Temat för den här åldern är ”Mod att vara den jag är. Mod att vara en bra kompis. Mod att vara kristen” 9–11-åringarna är ännu barn och tillbringar sin tid med föräldrarna och berättar om sitt liv för dem. Kompisarna är viktiga i den här åldern. Barnens förmågor och eget tänkande utvecklas i snabb takt. De tänker också på frågor om tro och liv och behöver få vara delaktiga och få större ansvar i församlingen.

Barnombudsmannens årsrapport publicerades 4.4.2024. Hälsa är temat som prioriterats under året för Barnombudsmannens verksamhet. Under året framkom det från flera håll att ångest, ensamhet och hot om våld tillsammans med en alltmer stillasittande livsstil och otillräcklig sömn, påverkar barnens hälsa negativt.

Temat för barn i äventyrsåldern är ”Trygg i Guds famn mot äventyr och nya upptäckter. Välsignad skolväg”.

Jesus är en naturlig förebild för oss då det gäller undervisning, men också Paulus är på flera sätt en bra modell. Ett exempel hittar vi i Apg. 17:16-34 som berättar om hur Paulus mötte och talade till människor i Aten. Ser du likheterna med verksamhetsmodellen Stigen?

Lekdagen infaller i år den 20.4.2024 men hela veckan 15.4–20.4 firas temaveckan för lek. Årets tema är Kamratskapsfärdigheter. Lek ger fantastiska möjligheter att bearbeta både trevliga och svåra saker.

Jesus undervisade inte bara med hjälp av liknelser och tal. Jesus gav oss också pedagogiska modeller genom sitt handlande. Berättelsen om Jesus möte med Sackaios är ett exempel på det här.

Temat i åldern 3-5 på Stigen är ”Glädje över mig och min familj. Glädje över den gemensamma leken. Glädje över Gud”.

Som Guds skapelse är varje barn en stor glädje för Gud. Barnet får glädja sig över sig själv, sina förmågor, allt det lärs sig, över naturen och naturens under. Barnet är en glädje för föräldrarna, far- och morföräldrarna, faddrarna och övriga närstående vuxna. Barnet är en glädje för församlingen.

Också de som inte ser Jesus som Guds son och Frälsare kan oftast hålla med om att Jesus var en bra lärare. Genom att anknyta till åhörarnas vardag förankrade Jesus sina läror i minnesvärda bilder och berättelser. I serien ”Låt din pedagogik inspireras av Bibeln” presenteras exempel på pedagogiska grepp hos Jesus, men också hos andra personer i Bibeln.

Verksamhetsmodellen Stigen är indelad i ålderskategorier med ett tema. Teman har valts från perspektiv som är aktuella i den specifika åldern och utgående från det utvecklingsskede barnet är i. Syftet är att stöda barnens upplevelse av att just jag är älskad av Gud som Guds avbild och att växa som kristen. Föräldrarna och hela familjen beaktas också.

I Jyväskylä möttes 1100 deltagare från hela landet som arbetar med barn, familjer och unga. Under dagarna fick man delta i otaliga workshops och gemensamma program men lika värdefulla var samtal med människor i pauser och på den stora materialutställningen.

Mitt i vimlet på Forum för småbarnspedagogik och fostran i Jyväskylä träffar jag Tonja Weckström och Mika, Tuntza, Tunturi för att diskutera dagskriba. Tonja jobbar i Matteus församling i Helsingfors och Tuntza i församlingen i Nådendal.

Under dagarna på Lärkkulla växte en inre glädje och tacksamhet fram inom mig. Den inspirerades av alla möten med de unga i plenum, mässor och spontan, ungdomligt galen glädje när det drog ihop sig till Open Stage. Jämsides med den här känslan växte en lovsång fram inom mig, en lovsång till alla ungdomsarbetsledare.

Forum för småbarnspedagogik och fostran i Jyväskylä 9-11.1 2024: HOPPETS STIG

I år hölls de pedagogiska vetenskapsdagarna på Åbo Akademi i Vasa 23-24.11.2023. Där samlades över 400 deltagare från många universitet och organisationer i Finland. Människor möttes över språkgränserna, lärde känna varandra och det fanns möjlighet att delta i otaliga föreläsningar och symposier.

År 1845 återvände den Borgåbördiga Carl Oscar Malm från Sverige. Han hade haft förmånen att gå i Manillaskolan i Stockholm. Den hade grundats år 1809 för blinda och döva barn. Malm, som var döv, ville att också döva i Finland skulle få gå i skola. Framför allt var det viktigt att döva kunde få skriftskolundervisning och bli konfirmerade. Förr trodde man att hörseln var en förutsättning att tron nådde fram, men Malm visste bättre.

I församlingarnas ungdomsverksamhet möter anställda och frivilliga medarbetare hela tiden ungdomar som kämpar med psykisk ohälsa. Vad göra? I norska kyrkan har man gått från ord till handling.

Barometer om kyrkans fostran visar att församlingarnas samarbete med skolorna har större betydelse än tidigare. Namnet på kyrkans andra barometer om fostran, Tillåtelse att tro och utvecklas, hänvisar till religionsfrihetslagen som i år fyller 100 år. Syftet med barometern var att analysera nuläget i församlingarnas fostrande arbete. Bland de 325 personer som svarade fanns barnledare, ungdomsarbetsledare och präster. Yrkeshögskolan Diakonias studerande för högre yrkeshögskoleexamen gjorde undersökningen tillsammans med lärarna Jouko Porkka och Minna Valtonen. En mångsidig och sektoröverskridande styrgrupp bestående av forskare och sakkunniga stödde undersökningen under hela processens gång.

Professorn i juridik Suvianna Hakalehto höll ett engagerat och intressant föredrag om juridiska frågor i församlingsarbetet. Hon diskuterade, bland annat, vårdnadshavarnas rätt i förhållande till barnets rätt till både positiv och negativ religionsfrihet

Det är svårt att tala om lägerskick. Jesu ord och exempel motiverar till en välkomnande attityd speciellt mot dem som har stora utmaningar. Konfirmandundervisningen har långa historiska rötter djupt ner i urkyrkans dopundervisning och är fortfarande en av de viktigaste meningsfulla kontaktytorna till följande generation.