Trons flexibilitet

Foto: pixabay.com

Text: Jani Edström

Den kristna tron innehåller en flexibilitet som gör att kyrkan överlevt genom historien och kunnat vara relevant i mötet med olika kulturer.

Kristen tro bygger på berättelser och erfarenheter som skrivits ner och samlats in i Bibelns Första och Andra testamente. Berättelserna som tolkats av kyrkan och enskilda troende har småningom (bland annat genom ekumeniska kyrkomötesbeslut) utvecklats till lärosatser som sedan blivit en del av kyrkans tradition, den samlade kristna erfarenheten. Kyrkan har fastställt dogmer som tron på en treenig Gud, Jesus Kristus som sann Gud och sann människa.

“Till trons flexibilitet hör att föra dialog med omvärlden och att lyssna på olika kulturers och enskilda människors berättelser”.

Vad dessa lärosatser betyder och hur vi formulerar dem i samtiden är en ständig utmaning för kyrkan. Till trons flexibilitet hör att föra dialog med omvärlden och att lyssna på olika kulturers och enskilda människors berättelser. Och att som en följd av detta vid behov våga ompröva tidigare, eller föråldrade, ställningstaganden.

Kyrkans uppfattning i olika frågor förändras ständigt i ljuset av ny kunskap och erfarenheter. Det här är en naturlig förutsättning för kyrkans överlevnad och fortsatta relevans. Uppfattningar som att jorden är rund, att kvinnor är jämlika med män, att det är förbjudet att slå barn i uppfostringssyfte, att slaveri och rasism är en synd mot Gud och skapelsen, att fattigdom och orättvisor ska motarbetas, att skapelsen är människans uppdrag att förvalta, att djur också har rättigheter, att människans könsidentitet är mera komplex än vi hittills trott, det är några frågor där kyrkan förändrat eller fördjupat sin uppfattning.

Kyrkan har alltså under historien förvaltat en sorts ”trons flexibilitet” ända sedan Petrus tolkade sin dröm om att äta för judarna oätliga djur som att evangeliet ska predikas för alla folk.

Vad betyder trons flexibilitet idag?

Det kan innebära att vi vågar lyssna mera, att vi tonar ner skillnaden mellan ”vi” och ”dem” och inser att alla människor på jorden är ett ”vi”, skapade av Gud och delar av samma mänsklighet. Att sanningen är större än min egen uppfattning. Alla människor bär ju på en längtan efter meningsfullhet och ett gott liv. Många söker ”helighet”, något (eller någon) som är större. Alla har vi värderingar att dela och samtala om.

Det kan betyda att våga se i vidare cirklar. Att Guds frälsning inte bara handlar om att ”komma till himlen”. Frälsningen gäller redan här och nu, alla människor, där Guds vilja sker. Frälsningen gäller inte bara individen utan samhällen, länder och folk. Guds frälsning har en kosmisk dimension där ”Kristus blir allt i alla”. Allt detta är en del av kyrkans tro som delvis gått förlorat när kristendomen blivit allt mera individualistisk. En flexibel tro vågar alltså ta på allvar det som kyrkan i alla tider bekänt sig till och frimodigt förkunna Guds frälsande nåd och gränslösa kärlek.



Föregående
Föregående

KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN!