Livets skönhet och skörhet

Kanotpaddlare i solnedgången.

Text: Jani Edström

Livets skönhet och skörhet går hand i hand. Det är en tanke som återkommer i början av varje sommar. Men livets skönhet begränsar sig inte till vackra sommardagar, solnedgångar eller välansade trädgårdar.

Vad är skönhet? Hur känner vi igen det vackra?

Skönhet kännetecknas av enhet, harmoni och utstrålning. Enheten bär inom sig mål och syfte. Jesus uppmanar sina efterföljare att vara ett, inte för sin egen skull enbart, utan ”för att världen ska tro”.

Harmoni i sin tur innebär fred, jämvikt, gemenskap och tillhörighet – Guds schalom.

Utstrålning vittnar om Guds helighet. En helighet som varje människa bär inom sig, gudsavbilden. Hos en människa som lever nära Gud framträder denna helighet på ett naturligt sätt. ”Låt mig få se din härlighet”, säger Mose till Gud. Efter det mötet tvingas han skyla sitt ansikte efter att Guds skönhet satt avtryck både i hans ansikte och hans själ.

“Skönhet är när vi inte längre varken behöver ta bort något eller lägga till något. En utslagen blomma, ett färdigt konstverk, en djupt förankrad tro och tillit till Gud.

Skönhet är när vi inte längre varken behöver ta bort något eller lägga till något. En utslagen blomma, ett färdigt konstverk, en djupt förankrad tro och tillit till Gud.

Skönheten tar sig ofta uttryck i det enkla. Godhet och dygder gör vackra människor. Inte alltid klassiskt bildsköna, men vackra, med en särskild utstrålning.

Guds skönhet tar sig uttryck i helighet, i en helig gemenskap, i heliga handlingar.

Allt andligt liv grundar sig på kärleken till vår nästa. Barmhärtighet och omsorg kräver ingen andlig mognad, ingen bergfast tro, inga väl inövade lovsånger, ingen vackert utmejslad andlig tradition. Godhet och generositet, omtanke och gästfrihet kräver varken tro eller fromhet.

Och ändå får vi ofta lov att konstatera: Det enkla vi kan, det gör vi inte, men det svåra vi inte kan, det ägnar vi oss gärna åt.

Men som en sommarseglare kan vi vända skutan, lägga in nya koordinater, ta ut riktningen på nytt – omvändelse. Vi får vända oss på nytt till Gud, till varandra och till skapelsen. Vi får del av Kristi skönhet och heligheten med varandra.

Idag gäller Guds skönhetsideal, kärlek och omsorg, heliga handlingar.

Paulus sammanfattar: Det som är sant, det som är upphöjt, rätt och rent, det som är värt att älska och akta, allt som kallas dygd och allt som förtjänar beröm, ta fasta på allt detta. Vad ni har lärt och tagit emot, hört och sett hos mig, det skall ni göra. Då skall fridens Gud vara med er (Fil. 4:8-10).

Föregående
Föregående

Existentiell hälsa – vad är det?

Nästa
Nästa

Jag är så trött