Religiös läskunnighet som medborgarfärdighet och yrkeskompetens

Hur många av de här föremålen från olika åskådningar känner du igen?

DEL 1/2

Text: Helena Salenius

Religionernas roll och betydelse i det finländska samhället har inte upphört. Tvärtom är frågor, teman, problem och utmaningar ständigt aktuella på många olika sektorer i samhället. De syns i offentligheten, politiken och den samhälleliga diskussionen. För att förstå och kunna orientera sig i dagens samhälle och värld behövs religiös läskunnighet.

Boken Uskontolukutaito suomalaisessa yhteiskunnassa, i fri översättning Religiös läskunnighet i det finländska samhället, gavs ut av Gaudeamus 2023. Boken är ett resultat av ett projekt genomfört av Argumenta, som tvärvetenskapligt granskar samhälleliga fenomen. Experter på olika områden samlades till seminarier för att diskuterade sinsemellan och med föreläsare från olika sektorer. Samtalen sammanfattades sedan i en omfattande och mycket intressant bok. En av bokens största förtjänster är att texten är ett samarbete mellan de experter som varit med i gruppen och alltså inte består av separata kapitel skrivna av olika sakkunniga. Det märks tydligt att boken är ett resultat av äkta samarbete: innehållet, strukturen och texten är genomtänkt och mångsidig.

Vad är religiös läskunnighet?

Luthers ord om att plantera ett träd lever kvar i annonsering.

Det finns ingen av alla godtagen definition av begreppet ”religiös läskunnighet” (inte heller den här använda svenska översättningen är självklar). Det här visar att begreppet, liksom begreppet ”religion”, är så omfattande och mångfasetterat att det inte kan beskrivas kort och entydigt. Det finns dessutom flera närliggande, lika svårdefinierade begrepp. Trots (eller tack vare) de här utmaningarna ger boken många intressanta aspekter på vad ”religiös läskunnighet” är och inte är.

I boken Uskontolukutaito närmar sig författarna religiös läskunnighet främst ur en funktionell synvinkel. De frågar sig var och i vilka sammanhang religiös läskunnighet behövs och vilka konsekvenser bristande religiös läskunnighet kan ha. Speciellt granskar författarna vad religiös läskunnighet innebär i den samhälleliga diskussionen, på den offentliga sektorn och i fostran och utbildning.

Religiös läskunnighet har flera olika dimensioner. Den kan ses som en medborgarfärdighet eftersom den ger individen ökad förståelse för andra och därmed stöder aktivt medborgarskap. Det här i sin tur främjar samhällsfred och fungerande demokrati. Läroplanerna för småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen visar att man i Finland har insett behovet av religiös läskunnighet. Även om det begrepp som används är ”kulturell läskunnighet” innefattar det ”religiös-och kulturell läskunnighet” och ”åskådningsmässig läskunnighet”.

“Både religioner och andra åskådningar förändras över tid och ter sig olika i olika sammanhang och för olika människor. Förståelsen av åskådningars inre mångfald är en del av den religiösa läskunnigheten.”

Religiös läskunnighet kan också ses som ett instrument för att bygga upp ett fungerande och jämlikt samhälle och/eller som ett mål som individer och samhällen strävar till. Man kan också se religiös läskunnighet som en process och betonar då det föränderliga i samhälleliga strukturer och praxisar. Både religioner och andra åskådningar förändras över tid och ter sig olika i olika sammanhang och för olika människor. Förståelsen av åskådningars inre mångfald är en del av den religiösa läskunnigheten.

Begreppet religiös läskunnighet har en normativ dimension och är alltså inte ett neutralt, opolitiskt eller rent vetenskapligt begrepp. Det har utformats i demokratiska samhällen med åskådningsmässig mångfald och innefattar vissa uppfattningar om vad ett gott liv och samhälle innebär. Syftet är att undersöka hur religiös läskunnighet i dessa kontexter behövs för att främja samhällsfred, delaktighet och välbefinnande. Judendomen, kristendomen och islam betonas ofta i diskussionen, men också andra religioner och åskådningar, såsom nyandlighet och irreligiositet beaktas.

Religiös läskunnighet är alltså på många sätt ett mycket mångfasetterat begrepp. Religiös läskunnighet är däremot inte det samma som religionssensitivitet. Det är inte heller det samma som att granska religioner utgående från deras egna synvinklar eller att gestalta eller känna till enskilda religioners karaktärsdrag.

Olika infallsvinklar

När man granskar olika religioner med fokus på religiös läskunnighet granskar man dem ur många olika synvinklar och försöker förstå religionen i samhället som helhet. Man strävar till att förstå religionens betydelse och roll i individers och gruppers liv och i samhället i stort.

Ett exempel på frågor man granskar är hur religionen tar sig uttryck i religiös aktivitet. Religiös aktivitet hänvisar inte till religioner som abstraktioner, utan till de personer som lever enligt eller i en religion. Det är ju inte religionerna i sig som är aktiva, utan de religiösa människorna. Religion uppkommer, förverkligas och förändras av människors aktivitet. Religionen tar sig många olika uttryck i media, symboler, mat, kläder, fester och vardagsspråk. Intressanta frågor är, till exempel, hur religionen tar sig uttryck till exempel i människors tidsanvändning, beteendemönster och konsumtion.

Ett annat exempel på infallsvinklar i granskningen av religion är vilken roll och form religionen får beroende på var och i hurdan miljö den finns. Till exempel den lutherska kristendomen är så rotad i Norden att den blivit en del av samhällssystemet, ett kitt som förenar livets olika sektorer. Vår kalender i vilken de flesta högtider har kristet ursprung är ett exempel på det. På det här sättet är lutherdomen invävd (embedded) i en vid, kontextbunden helhet beroende på dess historiska, tidsbundna, kulturella och geografiska kontext. En invävd eller rotad religion är ofta så självklar att man blir medveten om dess karaktärsdrag först när man möter andra maktstrukturer och livstolkningar. Den lutherska och ortodoxa kyrkans ställning i Finland är ett exempel på en faktor man lätt blir blind för.

“Religiös läskunnighet erbjuder en analytisk synvinkel och är en kombination av att känna till religioner och att kritiskt kunna granska dem i samhället som en del av de politiska och ekonomiska strukturerna.”

Religiös läskunnighet erbjuder en analytisk synvinkel och är en kombination av att känna till religioner och att kritiskt kunna granska dem i samhället som en del av de politiska och ekonomiska strukturerna. Man strävar efter att känna igen religionen som en positiv resurs och att kritiskt granska maktanvändningen i olika sammanhang.

Ytterligare en infallsvinkel har att göra med identitetsfrågor. Varken religionen eller människans religiösa identitet kan ses som något separat eller bestående, utan är tolkningsmodeller som utvecklas. Religionerna formas förutom av texter och läror också av människors känslor och värderingar. Religioner och religiös aktivitet tar sig olika uttryck beroende på kontext och växelverkan mellan olika faktorer. Det här samspelet påverkar den enskilda individens religiösa identitet.

Religiös läskunnighet är också en del av många yrkesgruppers professionella och etiska kompetens. Med kompetens avses en helhet av kunskap, färdighet och attityder, som också gäller åskådningar. För att kunna sköta sitt arbete på ett fungerande, effektivt och ändamålsenligt sätt behövs religiös läskunnighet till exempel inom fostran, lärande och olika myndighetstjänster. Dels handlar det om kommunikation och växelverkan, dels om att säkra medborgarnas jämlikhet och rättigheter.

I nästa uppdatering av Nyckeln kan du läsa om religiös läskunnighet i fostran och som en yrkeskompetens för församlingsanställda!