Alla mänskorna ha problemen

Adrian Perera

Alla mänskorna ha problemen

Förlaget 2023, 250 s

Adrian Perera fortsätter att berika den finlandssvenska litteraturen med sin bok Alla mänskorna ha problemen. Romanen fördjupar tematiken och mänskoskildringarna i hans tidigare böcker White Monkey, Mamma och Pappa. Om ett av kriterierna för god litteratur är – som en del hävdar – att bidra med nya perspektiv så går Perera i mål som vinnare. Han använder dessutom språket, eller snarare språken, med både kreativitet och humor.

Bokens huvudperson och berättare, Constance, kommer från inbördeskrigets Sri Lanka men hamnar i en by i östra Nyland efter att hon gift sig med en finlandssvensk man. De första mänskorna hon blir bekant med i byn är både gästvänliga och hjälpsamma. Constance idealiserar dem gärna, de vill ju alltid hennes bästa, och har varken svårigheter eller brister, i alla fall inte i början. Själv gör Constance allt för att vara till lags, passa in och ta hänsyn till deras behov och själv synas så litet som möjligt.

Många möter henne med nyfikenhet, undrar varifrån hon kommer, men när de får veta några basfakta om henne byts nyfikenheten till ointresse, illa dold misstänksamhet eller (enligt Constance) spelad vänlighet.

Livet på den östnyländska landsbygden är inte lätt. Det är en utmaning för Constance att lära sig språket, svårt att hitta i en annorlunda kultur och besvärligt att försöka läsa av människornas verkliga intentioner bakom den ofta sträva ytan. Hur hon lyckas kan vi inte vara säkra på eftersom det är Constance själv som är berättaren och på så sätt äger sin story. Och så har hon familjen hemma i Sri Lanka, mamman, systern, brodern, dem som hon älskar men inte vill oroa och belasta med sina egna problem. Själv bekymrar hon sig däremot dagligen för deras väl och ve.

Under allt som möter Constance bland vänner, grannar och arbetskamrater slutar Constance aldrig att hoppas, att be till sin Gud och följa sin inre moraliska kompass. Hon vill försöka vara en god människa vad som än händer. Inte minst för sin lilla pojkes skull. Att ge upp finns inte i hennes dna. Det här gör också att hon ibland kan uppfattas som besvärlig. I mötet med den rasistiska grannpojken går hon över gränsen till vad som är acceptabelt i vårt land och när hon lägger ett gott ord för sin syster hos sin chef på jobbet är måttet rågat.

Medan Constance kämpar för att få livet att gå ihop, hjälper hon andra. Att vara människa är att finnas till för varandra när vi har det svårt, trots att man själv har problem. Så tänker Constance och så försöker hon leva. Trots sina egna brister.

Så när en frustrerad granne kommer in och beklagar sig blir samtalet över en tekopp vid köksbordet det som behövs för att dagen ska ljusna litet. Eller småpratet på arbetsplatsen, det som för Constance inte är obetydligt så kallat small-talk, utan själva kittet som håller ihop den annars tystlåtna arbetsgemenskapen.

Förmodligen har Constance rätt: Alla mänskorna ha problemen. Ingen av oss undgår svårigheter. Hur gärna vi än skulle vilja ha ett lättare liv. Och alla behöver vi någon att lita på när livet brister och fasaden rämnar.

Adrian Perera skriver en berättelse som inte ryggar för det svåra, det vi alla kämpar med på olika sätt, att få livet att gå ihop. Alla mänskorna ha problemen kan läsas som en berättelse om överlevnad, styrka och utsatthet, om kommunikation (eller brist på den) på fyra språk och om hur vi formas av vår bakgrund och förväntningar, både egna och andras. Men den kan också läsas i ljuset av begreppen godhet, sanning, och skönhet och hur de skymtar fram bland allt bråte som utgör människornas vardag.

Jani Edström