Tidebönen har sitt ursprung i den gemensamma bönen som hölls på bestämda tider och som de första kristna generationerna bad i templet i Jerusalem. De som inte bodde inom rimligt avstånd från Jerusalem kunde be hemma vid samma tid som de som bad i Jerusalem. Att tidebönen var viktig för de första kristna kan vi bland annat läsa om i Apostlagärningarna kapitel 3 där det berättas om hur Petrus och Johannes var på väg till eftermiddagsbönen i templet.

Författaren Jennifer Granqvist var gäst hos Café Skillnaden den 16 maj 2024. Granqvist har nyligen gett ut boken Gud var min pappa men han kunde inte kramas. Boken innehåller dikter som handlar om när den religiösa omsorgen smygande övergår till kontroll av tro och beteende. Diktarjaget är en ung kvinna som växer upp i ett väckelsekristet sammanhang med en svartvit världsbild och goda intentioner. Utifrån boken och Granqvists egna upplevelser diskuterades hur en sluten religiös kultur kan leda till psykiskt våld med andliga förtecken. Samtalet ledde sedan vidare till ytterligare reflektioner kring värderingar som ofta kännetecknar trånga andliga miljöer.

Detta är dagen som יהוה har gjort

låt oss jubla och glädjas på den.

O יהוה hjälp!

O יהוה ge framgång!

Ur psaltarpsalm 118

Portar, öppna er vida! Höj er, uråldriga dörrar! (ur psaltarpsalm 24)

Femte söndagen i fastan

”Skaffa mig rätt, o Gud, ta dig an min sak!” (Ps 43:1)

Marie bebådelsedag

”Mitt hjärta jublar över Herren, jag kan bära huvudet högt.” (1 Sam 2)

4 söndagen i fastan.

”Sparven har funnit ett redeoch svalan ett bo för sina ungar...” (Ps 84)

3 söndagen i fastan

”Min blick är ständigt fäst på Herren, det är han som löser min fot ur snaran.” (Ps 25)

“Om inget är främmande för Gud, gäller det bara det trevliga?Eller också allt det besvärliga som kommer med livet?”

Väntan och sysslolöshet upplevs idag som något frustrerande och oönskat. ”Håll igång. Sitt inte där sysslolös. Se till att du har flow.” Väntan upplevs av många som en torr öken. Ett övergångstillstånd som blir alltför permanent. Ett oönskat tillstånd mellan nuet som en längtan tillbaka och det tillfredsställande ögonblick man hoppas på och väntar på. Vår inre rädsla gör det svårt att vänta.

Att bli bekant med ’sig själv’ är en väg som leder inåt och utåt. Den kräver mod och tålamod. Både den yttre och den inre världen är större, farligare eller åtminstone mera invecklad och mera utmanande än man ofta skulle vilja. Vi manipulerar därför våra omgivningar. Vi skapar bubblor, rutiner som skall underlätta livet. Bygger hus, trädgårdar, staket, vägar och gator.

Paradoxen med att förlora och vinna sig själv. I begynnelsens ljusa kaos och med den tilltagande entropin uppenbarar sig ett stabilt universum. Livets början är höljt i dunkel. Men dess riktning är tydlig: det strävar mot större komplexitet och mot medvetande. Målet med livet, ja hela universum är: identitet! Att vara sig själv. Och att veta om sig själv.

Kristen teologi har från början framställt frälsningen som en treenig Guds verk. Det sker med hjälp av ett varierande och rikt bildspråk hämtat från judendomens heliga skrifter och den grekisk-romerska miljön. Vi möter bilder från lagtexter och heliga riter, läkekonst, handel och militära räddningsoperationer, från kungadömen och människornas olika livsskeden. I ett försök att systematisera frälsningsläran har den västliga kristna traditionen använt ordet försoning som ett övergripande koncept. Därifrån härleds också termen ”försoningsläror”.

Niko Huttunens bidrag till Synodalboken 2022 är en språklig analys av Nya testamentets olika ord för frälsning. Här presenteras några aspekter och frågor att fundera vidare på utgående från artikeln.

Ord har mer eller mindre etablerade betydelser men i sista hand är det sammanhanget som bestämmer betydelsen. Så kan till exempel ordet räddare hänvisa till en livräddare på sjön eller till en frälsande gestalt inom religionen.

Vi kan se på världen på så många olika sätt. Vi kan undersöka, granska, spionera, utforska, söka mönster, söka fel, titta, skåda, betrakta.

Vad säger Bibelns första del, Gamla testamentet, om frälsning? Inte mycket, menar Hanna Vanonen i en artikel som ingår i synodalboken 2023. 1) Däremot förekommer begrepp som skapelse, löfte, förbund, utväljande och profetia. Men om frälsning uppfattas som en gudagiven förändring från ett dåligt tillstånd till något bättre, ja, då är Bibelns första del fylld av berättelser om frälsning på olika plan.

I några artiklar framöver presenterar Nyckeln texter ur Synodalavhandlingen 2022. Tema är Frälsning och presenteras tematiskt i fyra kapitel: Frälsning formulerad i ord, Den levda frälsningen, Världens frälsning och Bön. Varje kapitel avslutas med frågor att diskutera och fundera på, enskilt, tillsammans eller i en grupp.

August och Krysse sitter i kajutan och värmer sig med varsin mugg hett kaffe. Det stormar ute. För bara en timme sedan var de ute med sin tjugofotare och njöt av havsbrisen och solvärmen. Men på några minuter försvann solen bakom mörka moln som bara blev större. Vinden tilltog i styrka och regnet började falla. Lyckligtvis hade de redan siktat in sig på en naturhamn inom synhåll och vände stäven ditåt. Så fort de revat seglen och förtöjt båten var åskvädret över dem. Genomblöta kröp de ner i kajutan, bytte till torra kläder och satte kaffevattnet att koka på spritköket.

Stilla veckan, eller Semana Santa som den kallas i Andalusien, är en vecka då berättelsen om Kristi lidande, död och uppståndelse framskrider i smala gränder, på gator och torg. En vecka då människor i tusental följer med de religiösa processioner som drar fram genom städerna.