Barnbarometern har publicerats sedan 2016. Syftet med den är att lyssna på yngre barn och deras åsikter. Undersökningen utförs som en telefonintervju med 408 barn i 6–7 års åldern. Först kontaktar man vårdnadshavarna. Sedan ringer man upp dem och ger dem bakgrundsfakta och därefter ger vårdnadshavaren telefonen till barnet. Läs mer om Barnbarometern 2025.

Vi tittar in en måndag förmiddag i klubbhuset invid Grankulla kyrka. Det sjuder av liv och rörelse, två barn kör på varsin plastmoped, stannar till vid trafikljuset och kollar om det lyser rött eller grönt.

Nuori 2025 hölls i början av april 2025 i Tammerfors. Det var inspirerande att se så många människor som arbetar med och för ungdomar på olika sätt och i olika delar av Finland. Några plock ur det mångsidiga programmet som gav både insikter och inspiration

Hurudana var månne de första dagklubbarna som började för 80 sedan? Det som är säkert, är att barnen åtminstone lekte i dem. Leken har alltid varit en viktig del i dagklubben och kyrkans småbarnspedagogik. På en del orter hette dagklubben lekskola – i en sådan har ganska många som idag är i medelåldern deltagit som barn.

En förmiddag i januari besökte biskopen i Borgå stift Bo-Göran Åstrand och stiftsdekanen Mia Anderssén-Löf tillsammans med församlingens kyrkoherde Ulrik Sandell dagklubben i Grankulla svenska församling.

Isabella Munck är ledare för barn- och familjearbetet i Sibbo svenska församling och gläds över den fina kontakten till skolorna.

I många församlingar tar man i dessa tider emot anmälningar till dagklubben. Jenny Vuonoranta berättar om sin familjs upplevelser av att ha barnen i församlingens dagklubb.

Kati Tervo-Niemelä, Itä-Suomen yliopisto och Jouko Porkka, Diakonia-ammattikorkeakoulu har utgående från Självutvärderingen för konfirmander 2024 analyserat den skillnad mellan pojkars och flickors kristna tro som också kommit fram i flera andra undersökningar under de senaste åren.

I dag är det exakt 80 år sedan den första dagklubben startade i Åbo domkyrkoförsamling.

Varför vill de unga delta i konfirmandundervisning och vad motiverar dem att konfirmera sig? Vilka förändringar i konfirmanders tänkande kan man se? Tror de unga på Gud och Jesus?

I år firar vi att dagklubben fyller 80 år. Det gör vi genom att koppla firandet till Glädje-åldern i verksamhetsmodellen Stigen.

Resultaten från senaste års självutvärdering för konfirmander visar att ungdomarnas upplevelser på konfirmandlägren år 2024 var lika bra eller till och med något bättre än föregående år, berättar Mikko Wirtanen, som är sakkunnig i konfirmandarbete och kyrkans undervisning.

Kyrkan står inför ett vägval, säger Elise Lindkvist, som är präst i Strängnäs stift. Hon kommenterar rapporten Konfirmation i förändringens tid utgående från sitt arbete med konfirmander och frågar: Accepterar vi att kyrkan inte når alla eller gör vi allt vi kan för att eliminera de trösklar som hindrar unga att delta i konfirmandundervisningen?

Kyrkan har två starka ”brand”. Det är skriftskolan och begravningarna. Ungefär så här uttryckte en god vän saken då vi diskuterade läge och trender inom kyrkan.

Karin Rubenson är präst och universitetslektor vid Göteborgs universitet. I Den föränderliga konfirmationsteologin diskuterar hon bland annat vad det innebär att allt fler av konfirmanderna inte är döpta som barn

När jag kom in till kontoret den första dagen på Kyrkostyrelsen hade jag inte några specifika förväntningar. Även fast jag hade träffat min arbetsgivare Sixten Ekstrand på förhand var jag lite osäker och nyfiken på vad jag skulle få göra. Jag fick genast följa med på en andakt tillsammans med några andra svenskspråkiga arbetare. Andakten var lugn och ett skönt sätt att börja veckan på. Efter andakten fick jag logga in på en arbetsdator som jag fick använda under hela min praovecka. Under resten av dagen fick jag vara med på flera möten och dricka många koppar kakao.

Under de senaste tio åren har allt flera börjat jobba med konfirmandarbete i team. De som arbetar i team är i allmänhet mera nöjda än de som jobbar ensamma. Men, en naturlig följd av att teamarbetet blir vanligare och att teamen blivit större och mera heterogena, är också att det uppkommer mera konflikter, skriver Sara Fransson och Cecilia Nahnfeldt i Konfirmation i förändringens tid.

I Vad ska konfirmationstiden bidra till? skriver Sara Fransson och Maria Wingård om hur konfirmationstidens syften och innehåll förändrats ur ett ledarperspektiv. Undersökningar visar att de som arbetar med konfirmander anser att syftet med konfirmationstiden är att konfirmanden ska växa och mogna, få uppleva gemenskap, växa i tro och fördjupas i församlingslivet.

Ett nytt material för gudstjänster är nu färdigt på Stigen. Syftet med Kyrkoåret på Stigen är att göra barn, unga och familjer mera delaktiga och aktiva. Materialet är avsedd att användas av dem som planerar och genomför gudstjänster och av församlingsmedlemmar. Tanken har varit att bredda på begreppet gudstjänst. I stället för den typiska ”formeln” har utgångspunkten för gudstjänstplaneringen varit att i högre grad ta fasta på kyrkoårets rika stämningsfulla och symboliska värld, vilket inbjuder till olika sensoriska och funktionella möjligheter.

I Vad ska konfirmationstiden bidra till? skriver Sara Fransson och Maria Wingård om hur konfirmationstidens syften och innehåll förändrats ur ett ledarperspektiv. Undersökningar visar att de som arbetar med konfirmander anser att syftet med konfirmationstiden är att konfirmanden ska växa och mogna, få uppleva gemenskap, växa i tro och fördjupas i församlingslivet.