Kan AI vara till nytta i församlingsarbetet?

En telefon med AI appar.

TEXT: Stiven Naatus

översatt av AI, kollats av Helena Salenius


Under de två senaste åren har AI (Articifiell Intelligens) slagit igenom och dyker upp på många olika ställen. Då jag tittade på Hesaris nyhetsrubriker fångade två av dem direkt min uppmärksamhet: "MTV:s radionyheter kommer i fortsättningen att läsas av AI" och "AI blev ett vapen i valkampanjer – särskilt kvinnliga kandidater har hotats och trakasserats".

De här två rubrikerna belyser olika aspekter av AI-revolutionen. AI-baserade program utnyttjas nu i alla möjliga sammanhang. Möjligheterna att generera tal är nu så avancerade att AI som nyhetsuppläsare inte längre är någon nyhet. Läkare använder AI för diagnoser och din elektriska tandborste har en AI-app som berättar vilka områden du missade då du tvättade tänderna igår.

AI kommer att öka produktiviteten och effektivera arbetet, det är ett mycket effektivt verktyg i rätta händer. Samtidigt kan AI också vara effektivt i fel händer: med dess hjälp kan man producera falska bilder och berättelser om samhället och på så sätt öka polariseringen i diskussioner på sociala medier. Hur det än är kommer AI att förändra samhället, arbetslivet, utbildningen och vår världsbild på ett genomgripande sätt.

Kritiskt, nyfiket och öppet

Hur bör vi i kyrkan förhålla oss till AI? Jag skulle rekommendera ett kritiskt, men nyfiket och öppet förhållningssätt. Eftersom det är en teknisk revolution som kommer att förändra många saker bör vi bekanta oss med den. Vi minns ännu hur sociala medier slog igenom, och förändringen som AI för med sig förväntas bli mycket större. AI-applikationer kan också vara ett riktigt bra verktyg i det dagliga arbetet. Då vi använder dem bör vi dock beakta åtminstone två saker: AI är ett verktyg och hjälpmedel som inte får bli ett hinder för mänskliga möten i kyrkans arbete. För det andra bör vi vara uppmärksamma på både dataskydd och datasäkerhet. Man ska inte mata in någon känslig information i samtal med AI. I kyrkan finns mycket information som absolut måste skyddas.

Vad kan man konkret använda AI till? Med AI-program kan man skapa bilder eller mallar för broschyrer som kan användas i kommunikation. Animerade figurer skapade med AI kan användas i instruktions- och utbildningsvideor. I samtal med AI-chatbottar (som OpenAI's ChatGPT, Microsofts Copilot eller Googles Gemini) kan man skissa upp eller utveckla verksamhetsidéer. I dialogisk utveckling eller planering är dagens AI som bäst: när man letar efter idéer för olika program på ett familje- eller konfirmandläger, eller planerar utbildning för frivilliga, kan AI komma med tankar och tips. Dessa kan sedan diskuteras och vidareutvecklas i planeringsgruppen, eller så väljer man en idé och ber AI göra ett preliminärt utkast utifrån den och så vidare. Det väsentliga är att fundera på vad man egentligen vill ha och ge AI så exakta instruktioner som möjligt. Detta fungerar även för planering och utveckling av större helheter. Samtidigt kan man själv lära sig ett mer strukturerat och dialogiskt sätt att arbeta tillsammans. Samma teknik kan användas för att förbereda tal. Det är inte bra att be AI skriva talet direkt, då blir det opersonligt. I stället kan man i dialog med AI söka olika perspektiv och idéer för talet.

AI väcker många slags känslor: någon är ivrig att testa allt medan en annan inte vill höra talas om hela grejen eftersom det är något tekniskt. Även utvecklingen av människolik AI-interaktion väcker tankar. Vi kanske inte gillar tanken att en maskin pratar med oss på samma sätt som en människa. Det är naturligt att AI väcker många slags tankar och känslor för vi befinner oss mitt i en stor förändring. Vi vet ännu inte vart detta kommer att leda. Hur det än är, så har AI kommit för att stanna och dess utveckling kommer inte att stanna av. Detta garanteras av de enorma investeringar som både företag och stater gör. Det är därför klokt att bekanta sig med AI, så att vi kan förbereda oss för framtiden. I slutändan handlar det inte om vad maskinen gör, utan om vad vi människor tänker och hur vi agerar. Vi har ett mäktigt verktyg i våra händer som kan användas både för gott och ont.

Rötter

Varifrån dök egentligen den här AI:n upp? AI:s rötter sträcker sig till 1950-talet, men under de senaste åren har utvecklingen accelererat kraftigt. Särskilt revolutionerande har de stora språkmodellerna som ChatGPT varit, vilka med hjälp av enorma textmassor tränats för att lära sig språkets djupa strukturer och samband. Dessa AI kan producera slående flytande och sammanhängande text om nästan vilket ämne som helst.

Språkmodellerna kan föra dialoger, översätta språk, sammanfatta texter och till och med programmera. De känner dock inte den fysiska verkligheten eller upplever känslor. Utvecklingsarbetet fortsätter ständigt för att skapa allt intelligentare och mer generella språkmodeller. Målet är så kallad generell AI, AGI, vilket innebär AI som är lika intelligent eller till och med intelligentare än människor. Dit är det dock fortfarande en bit kvar, för AI har fortfarande många begränsningar trots att utvecklingen har varit häpnadsväckande. Men vi är på väg mot något nytt.

Föregående
Föregående

Att sätta färg på evangelierna

Nästa
Nästa

Vad har du tänkt på i veckan, Sara Grönqvist?