Om frivilligarbetets möjligheter och utmaningar inom diakonin - några reflektioner...

Sonja Knuts-Söderlund

TEXT: Sonja Knuts-Söderlund, diakon i Åbo svenska församling

Vi behöver allt mera betona de anställdas uppgift att genom frivilligarbetet göra det möjligt för människor att leva ut sitt kristna uppdrag och i handling visa kärlek till nästan, skriver diakon Sonja Knuts-Söderlund i sin reflektion kring frivilligarbete i församlingen.

När jag skulle välja ämne för slutarbetet i en ledarskapsutbildning fanns frivilligarbetet uppräknat som ett av rubrikförslagen. Mina ögon gled förbi rubriken vid flera tillfällen under utbildningens gång. Jag kände att frivilligarbetet är relevant och viktigt att arbeta med och utveckla, men det kändes också lite jobbigt. Som jag ser det idag handlade det jobbiga dels om att jag behövde förändra min inställning till mina arbetsuppgifter för att ge utrymme för frivilligt engagemang, dels om att frivilligarbetet och förändrade attityder också behövde förankras i medarbetarlaget och hos de förtroendevalda.

Unik kompetens

Ju mer jag satte mig in i ämnet desto mer insåg jag att frivilligarbete är en nödvändighet såväl inom diakonin som i allt församlingsarbete och att vi som är anställda behöver bli bättre på att göra plats för frivilliga också inom andra verksamhetsformer utöver de som redan engagerar frivilliga.

Det är vårt uppdrag, vårt kall som kristna att visa kärlek till vår nästa. Som diakon i församlingen har jag som uppgift att möjliggöra att församlingsbor kan få utföra sitt uppdrag, att utveckla och stärka människors möjligheter till ett gemensamt diakonalt agerande samt att rusta människor så att de kan inspirera andra till frivilligt engagemang.

Frivilligarbetet ger dels en möjlighet att ta vara på unik kompetens och resurser hos församlingsborna. Dels kan frivilligarbetet stärka de frivilligas egna resurser. Även en liten frivilliginsats kan ha ett stort värde. Både den frivilliga och mottagaren av den frivilligas insats kan genom verksamheten få uppleva gemenskap, meningsfullhet, hopp och ljus i sin tillvaro. Frivilligverksamheten bidrar också till en djupare delaktighet, som ger fördelar bland annat i form av förbättrat välmående, trygghet, bättre tillvaratagna och förstärkta resurser och möjligheter.

Genom frivilligt engagemang i församlingen blir kyrkan allt mera relevant för fler människor. I förlängningen ges också tron en möjlighet att växa genom att flera kommer i kontakt med församlingen och kärleken till nästan kan spridas.

Möjliggörare och coacher

Behovet av frivilligas insatser ökar i takt med att församlingarnas ekonomiska resurser minskar. De frivilliga kan ändå inte ersätta anställda. I strategin för evangelisk lutherska kyrkan fram till 2026 lyfter man fram att de anställdas roll alltmer får karaktären av möjliggörare och coacher. Det är en utmaning för anställda att förändra sin roll, att släppa kontrollen och öppna upp för frivilliga att sköta överenskomna uppgifter. Det händer lätt att man som anställd tänker att det går snabbare att göra själv än att involvera frivilliga. Att involvera och inkludera har ändå ett stort värde för dem som får uppleva meningsfullhet och delaktighet. När rutinerna och arbetssätten utvecklats går involveringen av frivilliga också smidigare.

Inom församlingarnas diakoni finns det av tradition redan många frivilliga engagerade i grupper och olika uppgifter. Enligt Diakonibarometern 2022 upplever ändå två tredjedelar av diakoniarbetarna att de behöver mera resurser i form av tid och samarbete för att kunna utveckla den diakonala frivilligverksamheten. Nästan lika stor del anser att arbetsgemenskapens inställning till frivilligarbete behöver förändras. Andra behov rör bland annat utbildning och stöd i att leda frivilliga.

Inom diakonalt arbete är det viktigt att hitta lämpliga uppgifter för dem som vill engagera sig eller behöver en meningsfull uppgift. Diakonen möter ofta människor vars resurser av olika orsaker kan vara begränsade. Redan en liten men viktig uppgift kan vara resursförstärkande vilket kan få en avgörande betydelse i en människas liv. En förutsättning för att diakonin ska kunna se till individuella behov och möjligheter hos de frivilliga är att det finns tillräckligt tid för stöd och handledning.

Ett frivilliguppdrag som baserar sig på verkliga behov känns meningsfullt och viktigt. En sådan uppgift är motiverande och innebär att den frivilliga vill stanna kvar och utföra uppgiften under en längre tid och kanske dessutom kan rekommendera frivilligverksamhet till andra.

För en hållbar och långsiktig frivilligverksamhet behövs förståelse för varför frivilligverksamheten finns till samt ramar och rutiner för hur verksamheten skall genomföras. Tydliga strukturer ger trygghet och ordning både för den som skall leda frivilliga och för frivilliga som vill engagera sig i frivilliguppdrag. Strukturerna får ändå inte bli för tungstyrda, inte heller göra det svårare att kunna möta behov, utan skall fungera som stöd och trygghet.

För att en potentiell frivillig skall kunna ta ställning till om ett uppdrag är lämpligt för hen är det också viktigt att uppdraget formuleras tillräckligt tydligt. En bra regel är att om det inte går att teckna ner så är uppdraget ännu inte tillräckligt tydligt att ge till en frivillig.

Förankrad i arbetslaget

Frivilligverksamheten bör inte var knuten till endast en eller ett par medarbetare inom organisationen. När medarbetare byts är det viktigt för frivilligverksamhetens fortsatta existens att verksamheten finns förankrad hos flera i medarbetarlaget.

Rutiner för hur man kontinuerligt kan anmäla sig som frivillig bidrar till att människor själva hittar till frivilligverksamheten. På hemsidan skulle det vara viktigt att man inte behöver klicka sig fram utan tydligt kan se församlingens/diakonins upprop efter frivilliga, vilka frivilliguppgifter som finns och vad de innebär. När strukturerna och rutinerna för att kontinuerligt ta emot nya frivilliga finns behöver man inte avvisa människor som vill engagera sig för att man själv inte är på det klara med vilka frivilliguppgifter som finns.

Kyrkan och diakonin behöver kunna välkomna människor som söker och längtar efter en meningsfull uppgift och gemenskap i församlingen. Vi behöver allt mera betona de anställdas uppgift att genom frivilligarbetet göra det möjligt för människor att leva ut sitt kristna uppdrag och i handling visa kärlek till nästan. Frivilligarbetet är ett naturligt sätt att bygga gemenskap och vara församling.