Vad vill du jag skall göra för dig – psykisk ohälsa i kristet ungdomsarbete

Text och foto: Sixten Ekstrand

I församlingarnas ungdomsverksamhet möter anställda och frivilliga medarbetare hela tiden ungdomar som kämpar med psykisk ohälsa. Vad göra? I norska kyrkan har man gått från ord till handling.

Fenomenet är allmänt och kommer till uttryck i så gott som hela Europa. Det finns ungdomar som trivs med livet, ser solen och havet och hör vågbruset medan andra ser mest mörker i tunneln och går in i sin egen värld. I Norge har kyrkan startat KUP (Kirkens ungdomsprojekt), som arbetar förebyggande, socialt och diakonalt för att stöda ungdomars identitetsutveckling.

Johan Fredrik Bay Berntsen och Steffen Eikenaes presenterade projektet vid Norska kyrkans trosoppleringskonferens i Oslo 18.10.

Utmaningen

KUP arbetar bland de ungdomar som är mobbade och isolerade och som behöver hjälp att hantera livet. Många av dem är också utagerande och blir därför en utmaning i ungdomsarbetet och konfirmandgrupperna, säger Steffen.

KUP har för närvarande 12 anställda och 60 frivilliga. Man har kontakt med 250 ungdomar som möts i smågrupper varje vecka. Arbetet med ungdomarna är mycket konkret och handlar om att hjälpa dem våga gå tillbaka till skolan, delta i konfirmandundervisning och få rutiner i vardagen. Allt syftar till att stärka de sociala kontakterna och tillhörigheten och få dem att etablera kontakt till någon gemenskap.

Ungdomarnas smärtpunkter

Vad är det då som karakteriserar de ungdomar som mår dåligt? Enligt Johan Fredrik och Steffen finns det många smärtpunkter. Det vanliga är att en del inte har några nära relationer utan surfar bara på mobilen. Andra vandrar rastlöst omkring utan mål och mening, en sorts flykt från det som gör ont och som man inte klarar av att hantera. Oro för framtiden, klimatet och om man skall orka utbilda sig eller få ett arbete som vuxen finns också med i bilden.

Rent fysiskt känner man igen många unga som mår dåligt på att de undviker all ögonkontakt. De kan även ha utvecklat ett självskadebeteende eller så isolerar de sig från familj, och tidigare vänner.

Social inkompetens och utanförskap

Gemensamma nämnare för de ungdomar som lider av existentiell och psykisk ohälsa är att de ofta saknar social kompetens eller lider av utanförskap p.g.a. dåliga hemförhållanden, mobbning, missbruk m.m.

– I många fall är de här ungdomarna också utagerande vilket gör att de blir svåra att hantera i skolan och i konfirmandundervisningen. Kort sagt kan man sammanfatta det som så att det man kallar vanligt folkvett inte finns på deras karta, vilket gör dem till en utmaning, säger Johan Fredrik.

Hur skall kyrkan och församlingarna då hantera de här utmaningarna i sitt ungdomsarbete. Inom KUP betonar man både vikten av att göra dem delaktiga, men också att sätta klara gränser ifall de förstör för andra i ungdomsgruppen eller konfirmandundervisningen. Samtidigt gäller det också för församlingarna att ha ett gott samarbete med skolan och att avdela resurser för att hantera de utmaningar som kan uppstå i en konfirmandgrupp.

En del församlingar har t.ex. engagerat ett antal vuxna som stöd vid läger som kan bli problematiska.

Tre huvudfokus

Inom KUP betonar man tre praktiska saker i sin verksamhet. De är mat, prat och aktivitet. Mera invecklat än så behöver det inte vara, konstaterar Johan Fredrik.

– Att äta tillsammans en gång i veckan skapar en trygg gemenskap som de flesta saknar. Eftersom många av dessa ungdomar saknar en vuxen att prata med är den aspekten väldigt viktig. Ingen mår bra av att bära allt inombords. Aktivitet i form av lek, idrott eller utflykter bidrar även till att komma ut ur bubblan med de egna destruktiva tankarna.

Arbetet med ungdomarna är långsiktigt. KUP följer ungdomarna under 3-5 år och de möts i en mindre grupp varje vecka. Man ordnar också weekendläger och en sommarresa. KUP försöker ge det som de unga behöver. Till det hör trygga vuxna och något att göra. Lika viktigt är att komma in bakom fasaden och uppmuntra ungdomarna att våga släppa maskerna, se på sig själva och vara sig själva. Arbetet är inte lätt och kräver långsiktighet, men när man lyckas göra detta så kan de få ordning på sitt liv.

”Alla behöver plats i någons hjärta.” Så sade en 17-årig pojke i Kristiansand till Johan Fredrik.

”Alla behöver plats i någons hjärta.” Så sade en 17-årig pojke i Kristiansand till Johan Fredrik. Den här parollen gäller särskilt de som är mest utsatta. De behöver inte så vidlyftiga saker. Det räcker att bli bekräftad, sedd, lyssnad till och tagen på allvar.

Traumastyrd omsorg

KUP arbetar utgående från det man kallar traumastyrd omsorg. Den bygger på tre saker; trygghet, relationer och regelstyrning. Detta är saker som alla barn och ungdomar behöver, men ungdomar som lider av utanförskap och psykisk ohälsa behöver dessa tre saker i större portioner, konstaterar Steffen.

– De har kanske dåliga familjeförhållanden eller ett relationstrauma i bagaget. Eller så har de haft fel vänner och då behöver de särskilt mycket stöd för att på nytt våga lita på andra människor och bygga nya relationer. De behöver försonas med sig själva och livet och lära sig att försoning handlar om att reparera det som gått fel.

– Inom KUP arbetar vi mycket med att ge ungdomarna emotionell, kulturell, fysisk och relationell trygghet. I grund och botten handlar det om att utvidga deras toleransfönster. Normalt har en ungdom som lider av psykisk ohälsa ett litet toleransfönster och sluter sig lätt inom sig eller drar sig undan om de utmanas för mycket.

Genom att skapa en större trygghet så utvidgas deras toleransfönster och de kan se andra perspektiv och möjligheter i sitt liv.

Allt vad ni har gjort …

Steffen lyfter fram Jesu egna ord; Allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta det har ni gjort mot mig, för att konkretisera kyrkans uppdrag bland dessa ungdomar.

– De ungdomar som nu hamnar i ett utanförskap är samhällets minsta. De är utsatta och därför har vi som kyrka och kristna ett speciellt ansvar för dem. Uppdraget handlar om att möta dem och på det sättet förverkliga missionsbefallningens ord om att gå ut, inte bara för att döpa och undervisa, utan fram för allt för att visa på och lära dem vem Gud är och vad verklig kärlek är.

Det är tre saker som kyrkans anställda bör fästa särskild uppmärksamhet vid i mötet med de ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Att odla vänskap, ge framtidstro och ta deras existentiella och psykiska ohälsa på allvar.