August och Krysse funderar

August och Krysse sitter i kajutan och värmer sig med varsin mugg hett kaffe. Det stormar ute. För bara en timme sedan var de ute med sin tjugofotare och njöt av havsbrisen och solvärmen. Men på några minuter försvann solen bakom mörka moln som bara blev större. Vinden tilltog i styrka och regnet började falla. Lyckligtvis hade de redan siktat in sig på en naturhamn inom synhåll och vände stäven ditåt. Så fort de revat seglen och förtöjt båten var åskvädret över dem. Genomblöta kröp de ner i kajutan, bytte till torra kläder och satte kaffevattnet att koka på spritköket.

Plötsligt får en kraftig blixt åtföljd av en ruskig knall hela båten att skaka till.

— Det är nära nu, säger August.

— Alldeles ovanför oss, konstaterar Krysse. Folk har dött när blixten slagit ner. Mot åskan hjälper ingen frälsarkrans.

— Vad sa du, frälsarkrans, vad är det? undrar August.

— Nå, livboj då om du inte förstår vanlig svenska, säger Krysse.

Krysse funderar en stund.

— Ingen använder väl ordet frälsa längre, det heter väl rädda eller räddning numera.

— Tja, Zlatan har frälst Sverige många gånger. Så frälsa är väl ett vedertaget ord inom sporten i alla fall. Och i kyrkan förstås, konstaterar August.

— Jo, det förstås, instämmer Krysse.

August tar en stor klunk hett kaffe ur sin seglarmugg.

— Undrar vad frälsning betyder? säger han, nästan för sig själv. Jag minns att min konfirmandpräst tappert försökte förklara det utan att jag riktigt förstod vad han menade.

— Själv fick jag ofta frågan ”Är du frälst?” när jag var ung, berättar Krysse. Oftast svarade jag ”jo, absolut” för att de skulle sluta fråga. Det var så ytligt liksom. Vem vet vem som blir frälst utom Han där uppe, eller hur?

— Jaså, du bryter ”gudvallen” nu också mitt i åskvädret, flinar August. Ok, låt gå för det. Förr skulle vi ha fallit ner på våra bara knän och offrat vårt goda kaffe till guden Tor för att få beskydd.

— Och hade inte Tor beskyddat oss hade vi dött. Vad tror du, himmel eller helvete för dig efter döden?

— Jag har litet svårt med den där tvåstegsmodellen, antingen eller, hit eller dit, varmt eller kallt. Där har nog religionen gjort det litet väl enkelt för sig. Ska våra goda gärningar uppväga de onda för att vi ska komma till paradiset, eller handlar det bara om att tro som i kristendomen. Men tro är ju också en handling, visserligen en tankeprocess, men ändå något du gör. Fast jag kan förstå att religionen behöver hota med något för att motivera sina följare att hålla sig på den rätta vägen, avslutar August sitt resonemang.

— Jag tänker mig att Gud vill att alla ska hamna rätt, himlen eller vad vi kallar det, säger Krysse. Har svårt tänka mig att Gud förutbestämt eller ens vill att nån ska bli förtappad eller vad det nu heter. Tänk att plågas en hel evighet för några småsynder!

— Dessutom är helvetet Dantes uppfinning, säger August. Han var ju förbannad på alla omoraliska makthavare och skrev in dem i sitt helvete där de fick plågas. Helvetet är bara en personlig hämndlysten tankelek som kyrkan har gjort till en grundpelare i sin lära. Nej, om helvetet finns, ligger det nog i Ukrainas skyttegravar.

— Och om Gud finns och har skapat människan till sin avbild och av kärlek som man säger, då tror jag inte Gud någonsin ger upp på människorna, hur dåraktigt vi än må bete oss, säger Krysse. Här tycker jag berättelsen om killen som återvände hem efter att ha försnillat sitt arv säger en del om hur jag tror Gud är. Fadern väntar och väntar, dörren hålls hela tiden öppen på något sätt. Gud vill ju att alla ska bli frälsta, minns jag att någon har sagt.

— Och inte bara alla, utan allt, hela världen, hela skapelsen, djuren också! utbrister August.

— Djuren också? undrar Krysse litet förvånat.

— Ja, varför inte. Du vill väl ha hunden med dig in i himlen, säger August, och pekar med kaffekoppen mot labradoren som ligger och sover vid Krysses fötter.

— Nå så klart vill man ju det, utropar Krysse, och stryker hunden bakom örat.

August & Krysse

(Eventuella likheter mellan kyrkofäderna Augustinus och Chrysostomos är rudimentära, försumbara och slumpmässiga.)