Palmsöndag

Bild av ett färgrant abstrakt konstverk

Konstverk: Claus Terlinden

TEXT: Claus Terlinden

Palmsöndag

ואתה קדוש
יושב תהלות ישראל
(ur psaltarpsalm 22)

-------------------------*

שאו שערים ראשיכם
והנשאו פתחי עולם

Portar, öppna er vida!

Höj er, uråldriga dörrar!

(ur psaltarpsalm 24)


Palmsöndag är första advents tvilling.
Båda söndagarna har som grund berättelsen om ”Jesu intåg i Jerusalem”.
Ett intåg som på första advent tolkas som ”att födas till världen”.
Och ett intåg som på palmsöndag tolkas som början till resan ”dö ur världen”.
Födelse och liv, död och nytt liv.
Den gemensamma strukturen är att det nya kommer när man passerar en övergång, genomgång, port: Barnet föds. Knoppen, hjärtat brister. Kroppen dör. Bereder plats.
För Jesus betyder den sista veckan i hans liv en resa djupare in i ensamheten.
In i den största av alla ensamheterna: döden.
Så vill han vara sällskap i alla våra resor in i ensamheten.

En obekväm sanning: det ’apofatiska’, ’via negativa’ ** gäller också 'mig', det så kallade ’jaget’ eller ’ego’.***
Lika som jag behöver lämna Gud(sbilderna) för Guds skull**** behöver jag också lämna 'egot' för mitt verkliga jags skull. Behöver lämna alla mer eller mindre felaktiga föreställningar om mig själv och min identitet.
När det gäller Gud blir varje föreställning fel när jag försöker hålla fast vid den, när jag glömmer att den är en lek.
Och eftersom människan är skapad i/till Guds avbild, gäller detta också den mänskliga identiteten, gäller det också min identitet.

Det är svårt. Att inte kunna ‘ha’ utan att bara kunna ’vara’ (läs Erich Fromm: ’To have or to be?’) Det kanske gör ont. Det väcker motstånd. (I synnerhet när man blir rädd och försöker hålla fast.)
Därför behövs Stilla veckans allvarliga vandring. Den är en övning och berättelse som vill ge oss redskap för livets allvarliga vandringar och vändpunkter.

------

*Den hebreiska texten är otydlig. Ordagrant står det: ”och du helig sittande lovsånger Israels”. Kolla hur olika översättningar har löst det. (T.ex på www.biblegateway.com)

** se inlägget till söndagen Oculi https://www.nyckeln.net/blog-4/oculi-gon

***Som med alla stora sanningar blir här tydligt att ord egentligen är väldigt luddiga eller trubbiga redskap för att beskriva verkligheten. Orden förutsätter att de är infogade i ständigt varierande språkspel där det behöver finnas en massa förtroende, förutfattade meningar och tyst information. Ibland är ord inte mera än symboler för en ’verklighet’ vi egentligen inte begriper.

**** ”Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det.” (Mat 16)
Det grekiska ordet som här översätts med ’liv’ är ψυχή, psyke.
Det finns tre ord för ’liv’ på grekiska: psyke, bios, zoe. (Jämför psykologi, biologi, zoologi.) Vilket ord Jesus använde på arameiska vet vi inte. Tolkningsmöjligheternas portar står vidöppna. Det mest sannolika i mina ögon är att det handlar om något sorts ’själv, ’ego’ (? נפש) och inte i första hand om det biologiska livet. Eftersom det går att ”vinna hela världen” och ändå förlora sin ψυχή.

Fastetidens mantra:
VAR INTE RÄDD!

1
här är porten
tung, hög, uråldrig
alla mina vägar slutar här

2
här tystnar rösten
jag aldrig hört
den har alltid varit min

3
här ömsar hjärtat
skinn. så mjukt det
är och sårbart

4
här spinner jag av dröm-
längtans svala silke en
kokong. där skall jag vila

5
här tömmer jag bägaren
dricker natten, tårar
ur kroppens skärvor

6
här tiger jag svar
på alla frågor
jag är och har blivit

7
här är jag
övergiven
ensam, en

8
din

Föregående
Föregående

Påsk

Nästa
Nästa

Judica (Döm!)