Med anledning av debatten om rasism. Vad är rasism? Vem är rasist? Är Finland rasistiskt?

En pojke blir mobbad i ett klassrum.

Text: Jani Edström

Finland är byggt för vita konstaterar Emmanuel Acquah, utlandsfödd professor i tidningen Kyrkpressen nyligen.

Debatten om rasism i Finland är väldigt ytlig. Samhällsstrukturerna är byggda för vita och människor är väldigt okunniga om vad rasism innebär, menar Acquah.

Det handlar inte främst om att avslöja politikers rasistiska skriverier eller uttalanden och tvinga dem att be om ursäkt. Att peka ut de andra som rasister leder inte heller någon vart. Det skapar bara ett nytt ”vi och de”- tänkande, just det motsatsförhållande som rasismen bygger på.

I stället måste vi gå djupare och som professor Acquah konstatera att Finland är byggt för vita människor. Nu är det tid att börja bygga om och bygga bättre, så att alla kan känna sig trygga och hemma i vårt land. Så att varken hudfärg, kultur, religion eller utländskt klingande namn står i vägen för möjligheten till arbete eller studier och inkludering i samhället.

Rasismen tar sig många olika former, allt från aggressioner till strukturell rasism och hatretorik. Den är inte alltid lätt att upptäcka, men petar vi på ytan hittar vi allt detta också i vårt land. Att ropa efter någon på gatan, ge öknamn, titta snett, kommentera högt, berätta rasistiska vitsar, säga det var bara ett skämt. Eller fråga Varifrån kommer du riktigt, egentligen? och därmed tänka att alla finländare ser likadana ut.

“Det finns någonting befriande med att kämpa mot en synlig fiende jämfört med en fiende som du måste bevisa att existerar. Rasism finns på en flytande skala, men är ändå rasism”

Den i Sydafrika födda ståuppkomikern och samhällspåverkaren Trevor Noah, säger ungefär så här: ”Det finns någonting befriande med att kämpa mot en synlig fiende jämfört med en fiende som du måste bevisa att existerar. Rasism finns på en flytande skala, men är ändå rasism.”

I Sydafrika där Noah växte upp var rasismen institutionell, något som hela samhället grundade sig på. I vårt land har den senaste tidens diskussion ofta utmynnat i vissa rasistiska politikers patetiska försvarstal och försök att omdefiniera vad rasism handlar om.

Så är Finland rasistiskt? Det bästa svaret på den frågan är väl att Finland är just så rasistiskt eller främlingsfientligt som det upplevs av dem som utsätts för sådant. Men oftast är rasism och främlingsfientlighet något som pyr under ytan och därför svårt att upptäcka och bekämpa. Den yttrar sig som fördomar, okunskap, generaliseringar, handlingsmönster och tänkesätt, som syns i hur vi talar om människor från andra länder och kulturer, i hanteringen av arbetsansökningar och asylansökningar. I värsta fall syns det som hatbrott.

Rasistisk retorik och strukturell rasism frodas i Finland idag då olika former av fördomsfullhet ger näring åt varandra hela tiden. Därför är det viktigt att vi tillsammans kan känna igen och motarbeta rasism och främlingsfientlighet i alla dess former. Det gäller både individer, grupper och samhällsinstitutioner.

Politikerna måste implementera sina avståndstaganden från rasism i handlingsprogram och garantera att en okränkbar människosyn är grunden för allt det övriga, attityder, ord och handlingar. Skolorna måste se till att antimobbningsprogrammen fungerar i praktiken. Att föräldrar och barn blir sedda och hörda när de berättar om vad som hänt i klassen eller på skolgården. Inte bli förminskade eller drabbas av bortförklaringar. Kyrkor och församlingar har anledning att fundera på hur bruna människor inkluderas i gudstjänster, verksamheter och beslutsfattande. Och var och en av oss behöver se till våra attityder.

Så låt oss fortsätta bygga ett Finland för alla. Vi får börja med att vi går från att tänka ”vi och de” och i stället börjar tänka ”vi tillsammans.” Då kan vi göra vårt land ännu bättre, bit för bit, så att alla ryms med oberoende av etnisk härkomst, hudfärg, hårfärd, klädstil, kultur eller religion. Och då kanske vi kan bli det lyckligaste landet i världen på riktigt.

Föregående
Föregående

Vågskålen gungar – för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor i dagens samhälle som är präglat av mångfald behöver vi kunskap om religioner och åskådningar

Nästa
Nästa

Alla som undervisar är brobyggare