Vågskålen gungar – för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor i dagens samhälle som är präglat av mångfald behöver vi kunskap om religioner och åskådningar

Text och foto: Mirva Sandén

För lärare är religionsläskunnigheten en del av den yrkesmässiga kompetensen. Ett accepterande förhållningssätt gentemot människors sätt att tänka, främjar inkludering och jämlikhet.

Forskningsrapporter som lyfter upp frågor kring religioner och åskådningar utkommer med (o)jämna mellanrum. Lärare och personal i daghem och förskolor är osäkra på hur och vad de kan behandla i barngrupperna.

För att skapa ömsesidig förståelse mellan människor i dagens samhälle som är präglat av mångfald behöver vi kunskap om religioner och åskådningar. Nya impulser påverkar oss på olika sätt. Det kan handla om filmer, böcker, resor och att människor flyttar in och ut ur vårt land. De sociala sammanhang vi ingår i ser annorlunda ut och präglas av mångskiftande människorelationer. Referensramarna förändras och med det våra synsätt.

Det är en rikedom med egen kultur, tradition och religion som förs vidare till nästa generation.

Det är en rikedom med egen kultur, tradition och religion som förs vidare till nästa generation. Vilken kultur lever vi i och vilka traditioner hör till vårt kulturarv?

Tomas Sjödin säger i en podcast (med Agneta Sjödin 2022) att vi ska sluta tala om att Sverige är sekulariserat. Det motiverar han med mångfalden av religioner och åskådningar som det finns i Sverige idag. Sjödin menar att människor är mera öppna för religioner och åskådningar än på mycket länge och att man i umgänget med andra kan passa på att samtala om existentiella frågor.

Kompetensutveckling

I en ny bok Uskontolukutaito suomalaisessa yhteiskunnassa (Religionsläskunnighet i det finländska samhället) behandlas religionsläskunnigheten ur olika synvinklar. I boken finns ett kapitel som berör de yngre barnen. Några saker som lyfts fram är att det är först de senaste åren som vi i Finland och många andra europeiska länder har börjat förstå hur viktig den kulturella och åskådningsmässiga mångfalden är. För lärare är religionsläskunnigheten en del av den yrkesmässiga kompetensen. Ett accepterande förhållningssätt gentemot människors sätt att tänka, främjar inkludering och jämlikhet.

I Grunderna för planen för småbarnspedagogik ingår åskådningsfostran i lärområdet Jag och min gemenskap. Åskådningsfostran är allmänbildande där ”Målet är att främja ömsesidig respekt och förståelse gentemot olika åskådningar samt stödja barnens kulturella och åskådningsrelaterade identiteter”. Läs mer i Grunderna för planen för småbarnspedagogik.  

Förundran och vägledning

Då man i en barngrupp i Finland visade en ängel visste ett barn inte vad det var. Barnet undrade om det var en fe och de vuxna fick förklara vad en ängel är. Frågor av det här slaget börjar bli vanligare eftersom barn inte får uppleva och bekanta sig med andras åskådningar och erfara att människor har många olika slags sätt att se på världen.

En studie från Göteborgs universitet uppmärksammar att det i förskolan (i Finland småbarnspedagogik) ägnas mycket tid åt traditioner kring jul och påsk men att få lärare berättar varför man firar högtiderna. Eva Reimers är professor vid Göteborgs universitet. Hon har lett studien och säger att lärarna inte ska vara rädda att tala om religioner. ”Det rimliga vore att det är ett kulturarv om ett mångkulturellt Sverige där barnen får förståelse för att vi lever med olika traditioner och olika sätt att vara och att man kan fira på olika sätt”. Reimers föreslår att religionsvetenskap borde ingå i utbildningen för förskollärarna.

Maria Klasson Sundin har utgående från Barnkonventionen (§14) forskat i Barnets religionsfrihet – en villkorad rättighet?: En filosofisk undersökning utifrån FN:s barnkonvention (2016). Klasson Sundin påpekar att vi läser barnkonventionen endast ur synvinkeln att barn har rätt till sin religion. Hon poängterar att barn även har rätt att utöva sin religion. Hon förklarar att barnet ska ses som subjekt som har rätt att utvecklas på många olika sätt. Barn borde ha möjligheter att uttrycka, uppleva och få stöd av vuxna med sina existentiella frågor och utveckla sin identitet både ensam och tillsammans med andra. Varje barn har rätt till att hens sårbarhet tas i beaktande. Det man behöver tänka på är att stöda och vägleda, men samtidigt har barnet rätt att inte bli överbeskyddat.