Genom att läsa böcker kan vi bygga förståelse och demokrati
Bokanmälan: Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar av Joel Halldorf
Bokens folk handlar om böcker och läsningens historia, allt från stentavlor och papyrus till vår digitala tid. Det är en omfattande och gedigen genomgång och i den här bokanmälan tar jag bara fram några tankar som blev på toppen efter att ha läst den.
Den grundläggande poängen som förs fram är att formatet påverkar vårt sätt att läsa. Och sättet vi läser på påverkar vårt sätt att se på världen och därmed formar det också vår värld.
Då ett nytt format kommer, så som digitaliseringen, så är inte den nya världen böcker och skärmar. Utan det blir en helt ny tid.
Detta följer från de första runstenarna till papyrusrullar, till kodexar, till handskrivna böcker, till tryckta böcker och till digitalt publicerad text. Med muntlig tradition i början förstås.
Den muntliga traditionen var inte exakt och sanningsanspråket var lägre. På detta sätt överfördes berättelser som småningom skulle sättas inom Bibelns pärmar från människor till varandra. Mera strikt dogmatisk tolkning kommer först i och med att berättelserna blev nedskrivna till text. Det lönar sig att tänka på detta i eldfängda debatter där bibelns skrivna ord används som svärd.
Skärmar och digitalisering och sociala medier trodde man att skulle öka demokratin i världen, jämlikhet och våra sociala nätverk. Men forskning visar att så inte blivit, tvärtom är världen allt mindre demokratisk. Möjligheterna som blänkte under den arabiska våren kvästes av makthavare som också använde samma teknik, men för att övervaka sina medborgare, skrämma och styra dem. Politiska val har påverkats.
Det går att skapa opinion och driva förändring genom aktivitet i sociala medier, men effekten har visat sig svag. Halldorf menar att orsaken ligger i att sociala medier generellt bygger svaga band mellan människor. Och dessa svaga band räcker inte till då en aktion blir kostsam, som till exempel att betala eller delta fysiskt i en demonstration. Sociala medier kan bygga starka band och samhörighet mellan människor, men det är inte lika vanligt.
Att läsa via skärm gör att sättet att läsa blir skummande. Många konstaterar att det blir svårare att ta till sig längre och svårare texter. Man blir distraherad. Men man kan lära sig detta på nytt.
Halldorf menar att den tryckta bokens fördel är att den ger oss en förmåga att se saker med andra människors perspektiv. Han uppmanar till en rörelse där den tryckta boken lyfts fram, man läser tillsammans och diskuterar vad man läst. Han tänker att det är viktigt att vi igen blir bättre på djupläsning. Det här ger oss förståelse för andra perspektiv än vårt eget. Det här bygger demokrati.
Halldorf är viktig med att poängtera att han inte vill vara en bakåtsträvare, som säger nej till teknikutvecklingen. Men han menar att vi inte måste, behöver eller ens ska börja leva ogenomtänkt enligt de modeller som tekniken skuffar in oss i. Speciellt om vi ser att det inte för med sig något gott.
Det snabba flödet finns och det behöver vi också, men vi ska inte låta förmågan till djupläsning eller att genom romaner sätta oss in andra människors perspektiv gå förlorad.
Blev någon annan än jag sugen på att starta en bokcirkel?
Om du inte har möjlighet att genast läsa boken själv kan du lyssna på två poddar där den diskuteras:
Läsarpodden: Avsnitt 74: ”Bokens folk” av Joel Halldorf (libsyn.com)
JOEL HALLDORF | Brittas Vardagsrum (podbean.com)
Text: Simon Lampenius