Leva med ovisshet – samtal om existentiell hälsa
Leva med ovisshet – samtal om existentiell hälsa
Lisbeth Gustafsson och Kerstin Enlund (red)
Libris bokförlag 2021, sid 153
I oroliga tider kan det vara trösterikt och hälsosamt att stanna upp och fundera över vad som ger styrka, hopp och framtidstro. I boken Leva med ovisshet – samtal om existentiell hälsa för Lisbeth Gustafsson, journalist, författare och hedersdoktor i teologi vid Uppsala universitet och Kerstin Enlund, diakon och terapeut, samtal kring livet och livsfrågorna.
Vad är då existentiell hälsa? Existentiell hälsa handlar om vår motståndskraft i livets prövningar och svårigheter. Man kunde också tala om andlig hälsa.
Boken är lättläst och uppbyggd enligt de åtta byggstenarna i existentiell hälsa: Hopp, Helhet, Andlig kontakt, Förundran, Mening, Inre frid, Andlig styrka och Personlig tro. Den är en inbjudan till personliga samtal om livet. Författarna har bjudit in åtta medvandrare att dela sina livsberättelser. Efter varje berättelse för författarna ett samtal som de kallar kafésamtal. De delar tankar som livsberättelsen har väckt hos dem. Varje tema avslutas med några frågor som författarna rubricerar ”För eftertanke”. Det är frågor som läsarna får fundera vidare på, ensamma eller gärna i en samtalsgrupp.
Leva med ovisshet är en vacker, lågmäld men ytterst djuplodande bok om livets skörhet, utmaningar och tillit. Hela upplägget tilltalar mig. Livsberättelserna som handlar om allt från självkritik till självmedkänsla, om vad förundran innebär för vår hälsa, om personlig tro i dödens närhet till dikterna som avslutar varje livsberättelse. Författarnas samtal efter varje livsberättelse tillsammans med frågorna de ger för eftertanke är genomtänkta och inspirerande.
Några frågor de ställer är: ”Hur vårdar du din andliga grundkondition?” ” Blir livet någonsin helt?” ”Var får du hoppet ifrån?” ”Kan förundran förändra ditt liv?”
Jag vill till sist dela en av de dikter som finns med i boken. Den är skriven av Margareta Melin:
Utan smärta inget liv som lever, ingen växt.
Ingen kärlek utan sårbarhet och sår.
Ingen fullhet utan saknad sen –
sol som går i moln.
Låt oss inte frukta livets smärtor:
De gör ont men gör oss inte illa.
Låt oss ta det bittra med det ljuva –
äppelblom och vinterns nakna gren.
Text: Cecilia Forsén