Rom - urbs aeterna
TEXT: Jani Edström
FOTO: Jan-Anders Salenius
Brändö gymnasium har under många år arrangerat kursresor med olika teman till intressanta platser utomlands. Läsåret 2025–26 hölls en ämnesöverskridande kurs med temat Urbs aeterna – det antika arvet. Kursen leddes av lärare i matematik, historia och religion. Tre teman, Rom och matematiken, Roms historia och Roms religioner presenterades vid ett par seminariedagar under vårterminen. Kursen avslutades i april med en resa till Rom, den eviga staden (Urbs aeterna).
Ett tjugotal studerande hade valts ut till kursen på basis av ansökningar. Inför resan hade deltagarna förberett sig för platspresentationer så att de på ort och ställe kunde berätta om platsen eller något ämne i anslutning till platsen vi besökte. Att katolska kyrkan är dominerande i Rom och hela Italien fick minsann de studerande lära sig, ifall de inte vetat det tidigare. Tanken var att vi skulle ha deltagit i påve Leo XIV:s audiens som hålls varje onsdag. Oturligt nog för oss var påven samma vecka på resa i Nordafrika där han besökte några av den tidiga kristenhetens viktigaste platser, bland annat kyrkofader Augustinus hemstad Hippo (numera Annaba) i Algeriet. Under besöket talade påven också varmt för religionsdialog i mötet med muslimska ledare.
Värdens minsta stat
Under platspresentationerna fick vi lära oss fakta om påvedömet och Vatikanstaten, världens minsta stat, som blev självständig 1929. Ytan består av knappt en halv kvadratkilometer. Där bor omkring 800 personer och medborgarskap beviljas endast i samband med tjänsteuppdrag. De kändaste byggnaderna är den mäktiga Peterskyrkan som vi besökte, Vatikanmuséerna och Sixtinska kapellet, som vi inte hann med. Däremot hade de studerande tidigare under kursen redogjort för de viktigaste konstverken i kapellet, platsen där påvevalen hålls.
Michelangelo som skapade konstverken i Sixtinska kapellet var mycket influerad av renässansens ideal i porträtteringen av människorna och de bibliska berättelserna. Renässansens humanistiska ideal satte människan, förnuftet och individualismen i centrum, i stället för medeltidens strikta religion, vilket man kan se när man betraktar konstverken. Men eftersom de flesta konstverken finns högt uppe i taket är det lättare att bekanta sig med dem på olika hemsidor eller dokumentärer.
Påve Leo XIV är både Vatikanens statsöverhuvud, biskop i Rom och ledare för den världsvida katolska kyrkan. Den heliga stolen är en annan term för påveämbetet, inte någon tron som påven sitter på. I Peterskyrkans krypta kunde man se tidigare påvars gravar, inklusive en vackert dekorerad gravkammare där aposteln Petrus enligt katolsk tradition är begravd. Påve Franciskus grav hittas dock inte i Peterskyrkan, eftersom han på egen begäran ville bli begravd i kyrkan Santa Maria Maggiore, också det en basilika. Basilikan var ursprungligen en romersk, rektangulär offentlig byggnad med ett högre mittskepp och lägre sidoskepp, som kom att bli stilbildande för den kyrkliga arkitekturen.
Inte bara stenar
Begreppet ”levd religion” konkretiserades vid vårt besök i Birgittahuset (Casa di Santa Brigida) vid Piazza Farnese i centrala Rom. Där finns ett historiskt kloster, en klosterkyrka och ett gästhem där Sveriges nationalhelgon Heliga Birgitta bodde och verkade fram till sin död 1373. Klostret, som drivs av birgittinersystrar, erbjuder modernt boende med takterrass och fungerar som ett andligt centrum. Syster Maria Diana berättade om klosterlivet och sin egen väg till livet som nunna.
För många blev besöket i katakomberna en av resans höjdpunkter. Sankt Calixtus katakomber är en av de mest betydelsefulla kristna begravningsplatserna i Rom, belägen vid den antika vägen Via Appia. Det var där som Petrus enligt legenden mötte Jesus och frågade Vart går du, Herre (Quo vadis, Domine)? Katakomberna består av omfattande underjordiska gångar som sträcker sig cirka 20 kilometer under jorden i flera våningar. Här begravdes många kristna under 100- till 300-talet. Här firades, och firas fortfarande, gudstjänster i uthuggna kapell under jorden. Katakomberna var alltså begravningsplatser, inte en tillflyktsort för kristna undan förföljelserna, något många hade lärt sig.
“Rom är inte bara ruiner, stenhögar och ensamma pelare som sticker upp ur marken, vilket man kanske tror om man bara besöker Forum Romanum.”
Rom är inte bara ruiner, stenhögar och ensamma pelare som sticker upp ur marken, vilket man kanske tror om man bara besöker Forum Romanum. När utgrävningarna inleddes på 1930-talet var markytan sju meter ovanför dagens stenlagda gångar. En av Forum Romanums populäraste sevärdheter, särskild för judar, är Titusbågen. På den finns en känd relief som föreställer Menoran (den sjuarmade ljusstaken). Relieferna skildrar romerska soldater som bär bort krigsbyten efter att ha intagit Jerusalem år 70. I stadsdelen Sant’Angelo invid floden Tibern finns de judiska kvarteren med en stor och vacker synagoga, smala gator och många matställen för den som gillar traditionell lokal matkultur.
Sista kvällen inleddes med en presentation av Roms matkultur som inledning på kvällens måltid. Efter maten fick alla berätta vad de tyckte varit det bästa med resan. Gemenskapen, sevärdheterna, arkitekturen, glassen (gelato). En studerande berättade att hen tog tid för personlig andakt under ett kyrkobesök.
Att resa med en grupp gymnasister under en vecka är något annat än att bara träffas på lektionstid. Det finns mera tid att lära känna varandra, att föra litet djupare samtal om tro och liv, och utbyta erfarenheter om var den bästa glassen eller de finaste sevärdheterna finns. Resan bidrar också till att studerande lär känna varandra bättre och en tryggare gemenskap.
Gärna skulle man se att alla som vill skulle ha möjlighet att delta och att ingen skulle behöva tacka nej av ekonomiska orsaker.
Colosseum