Vilken roll har den lutherska kyrkan i det psykologiska försvaret?

Text: Helena Salenius och Mirva Sandén

Foto av Lisa Mobrand

Lisa Mobrand

I oktober 2022 undertecknade tre nordiska kyrkor en deklaration med syftet att öka och stärka samarbetet kring demokrati, mänskliga rättigheter och hållbarhet både i kyrkan och i samhället. För att förverkliga det här bildades nätverket Nordic Church Allience. Seminariet The future of the Nordic Lutheran Churches hölls i mars 2023 i Helsingfors. På agendan var resiliens, demokrati och mänskliga rättigheter.

En av talarna var Lisa Mobrand som arbetar som utredare vid Myndigheten för psykologiskt försvar i Sverige. Hon har tidigare bland annat varit militär själavårdare, militärpastor och präst i Svenska kyrkan. Hon gör oss uppmärksamma på att det inte bara behövs ett militärt, utan också ett psykiskt försvar, till exempel mot desinformation. Ett resilient samhälle är naturligtvis bättre skyddat mot negativ påverkan utifrån.

Ett resilient samhälle

Enligt Mobrand bygger ett starkt och resilient samhälle framför allt på tre grundpelare.

För det första en fri, granskande press. Vi har möjligheten att skriva nästan vad som helst, vilket också har sina för- och nackdelar. Det som i dagens värld kan medföra utmaningar är att det inte alltid finns en ansvarig utgivare. Dessutom måste texter produceras och publiceras snabbt. Många journalister har också utsatts för hot.

För det andra en utbildad och medveten publik. I de nordiska länderna har människorna ofta en hög utbildning i och med att den till och med på universitetsnivå är gratis.

För det tredje kännetecknas ett resilient samhälle av att det finns tillit mellan grupper och förtroende för statliga myndigheter. Kohesionen i ett samhälle innebär inte att alla är lika utan kan också förverkligas i ett samhälle med mångfald.

Vad betyder det här för kyrkan?

Mobrand ger också sina synpunkter på vad det här innebär för kyrkan.

1. Fortsätt att vara kyrka i samhället, som en del av samhället.

Sjukhuspräster och fängelsepräster sparas lätt bort, men enligt Mobrand borde kyrkan fortsättningsvis vara en del av samhället. Resurserna till de diakonala tjänsterna borde inte heller skäras ner. Ett bra beslut under pandemin var till exempel att staten och kyrkorna samarbetade.

2. Vårda det kulturella arvet, både det materiella och det immateriella.

Att vårda kulturarvet är i sig en handling som främjar resiliens. Hon nämner sånger och berättelser som exempel på immateriella kulturarv. Evangeliet ska också vara ett narrativ som förenar och inte skiljer åt.

3. Var en medveten, profetisk röst.

Det är viktigt att vara medveten om att det också finns sådana som drar nytta av att använda kyrkans röst för att föra fram sitt eget budskap.

4. Var en aktiv förespråkare för ekumenik och religiös dialog.

Samtidigt gäller det att inte tona ner det som är unikt i de lutherska kyrkorna i Norden. Som exempel nämnde Mobrand att man ibland undviker kvinnliga präster för att undvika konflikter.

Mobrand betonar känsla av sammanhang för att bygga ett stabilt och meningsfullt samhälle.

Kyrkan är viktig för fred och harmoni!


Föregående
Föregående

Glimtar från Europa - European Conference of Christian Child Education samlades till konferens i Ungern

Nästa
Nästa

Rysslands bysantinska rötter, del 3