Man kan inte gena till en relation – testa därför relationstrappan i frivilligarbetet

TEXT: Simon Lampenius, kommunikationschef i Borgå svenska domkyrkoförsamling

Hur får man människor att vilja engagera sig i församlingen – och känna att deras insats gör skillnad? Frivillighet växer inte ur en snabb förfrågan på sociala medier. Den byggs i relationer, steg för steg.

Föreställ dig att du är på ett mingelparty. Det är kanske 20–30 personer i utrymmet, stämningen är avslappnad och god. Du känner till några personer, men de flesta är obekanta för dig. Plötsligt tar du till orda, försöker få uppmärksamheten och säger: ”Finns det någon här som skulle vara intresserad att koka och servera kyrkkaffe efter gudstjänsten på söndag? Vi skulle behöva några frivilliga”.

Situationen är så absurd att vi förstår att så här gör man inte.

Samtidigt är det ungefär det här som händer om man i församlingens sociala medier skriver ut att man söker efter frivilliga som vill hjälpa till med något. Ur många mottagares perspektiv kan det låta väldigt absurt, eftersom man inte har en sådan relation till avsändaren att frågan känns relevant. Den kontakt vi kan få via sociala medier är på nivån av ett handslag. Relationen måste fördjupas före vi kan tänka oss att ett ömsesidigt engagemang kan uppstå.

Vägen till en situation där den frivillige medarbetaren och den anställda medarbetaren möts i en gemensam uppgift går alltså sällan i ett enda steg. I den här artikeln presenterar jag relationstrappstegen som kan vara ett hjälpmedel för att förstå vägen till ett frivilligengagemang.

Relationstrappstegen till hjälp för att analysera och strukturera arbetet

I Borgå svenska domkyrkoförsamling har man med modell från Svenska kyrkan genomfört projektet Kommunikation som uppdrag (i Sverige Kommunikation som mission) under åren 2024–2025. Relationstrappstegen är ett av verktygen som presenterades och utarbetades under projektet.

Egentligen är modellen utvecklad för att analysera och strukturera församlingens kommunikation och verksamhet. Men eftersom det översta steget i trappstegen handlar om att bidra, ge av sitt engagemang, så fungerar den också som analysverktyg för frivilligarbete.

Den grundläggande tesen är att vi inte kan ta en genväg till en relation. Före en relation och ett ömsesidigt engagemang skapas, en situation där man vill bidra, så finns det flera steg på vägen.

Upptäcka

Före vi kan tänka oss att någon vill delta och eller engagera sig i verksamheten behöver de upptäcka att församlingen finns. Det är hälsosamt att analysera vilken del av församlingens kommunikation och verksamhet som har som målsättning att uttryckligen få människor att bli medvetna om församlingen.

Vi vill väcka nyfikenhet och medvetenhet att församling/kyrka finns och att verksamheten kan svara på olika behov. Det här gör vi till exempel genom att synas där människor finns, på marknader, sociala medier, tidningar och genom att samarbeta med andra aktörer.

Kanske man kan upptäcka församlingen genom att den ordnar en konstutställning i kyrkan. Eller genom ett evenemang för barnfamiljer i samarbete med ortens andra föreningar med samma målgrupp.

Tänk på det här för att underlätta och sänka trösklar för människor att upptäcka församlingen:

• Samarbete med andra organisationer gör att du också blir marknadsförd i den organisationens nätverk, nya personer kan upptäcka dig

• Att vara utanför sina egna utrymmen, till exempel på gator och torg, att finnas där människor annars rör sig

• Att prata om det som är viktigt och relevant för människor

Utforska

När människor har upptäckt församlingen ska vi ge möjligheter att utforska hur församlingen kan svara på behov. Vi vill skapa förutsättningar för enkla och trygga möten.

Kanske det kan vara en färdigt arrangerad utfärdsdag för familjen under höstlovet, vilket gör vardagen enklare för barnfamiljer. Eller kan det vara en sorgegrupp för personer som mist en anhörig.

Människors relation till församlingen kan stärkas via verksamhet som svarar på ett tydligt behov.

Ett annat sätt att bjuda in till att utforska kan vara olika former av prova-på eller pop up verksamheter. Kanske man inte är redo att förbinda sig till en regelbunden kör, men att gå med i en projektkör kan vara lämpligt.

Det är också viktigt att vi ger möjlighet att utforska vad en församling är och gör, vad den kristna tron handlar om, via våra webbplatser. Det första många gör när man undrar över något är att googla. Vi kan fundera om innehållet på församlingens webbplats stöder människors vilja att utforska vad församlingen är.

Tänk på det här för att underlätta – eller sänka trösklar – för människor att utforska församlingen:

• Arrangera verksamhet som svarar på ett tydligt behov

• Ge möjligheter till att prova på – utan att förbinda sig till långa engagemang

• Kolla att webbplatsens innehåll är begripligt för en som vill utforska vad församling och tro handlar om.

Växa

De personer som är intresserade att utforska församlingen behöver kunna bjudas in till ett följande steg. Hur kan man fortsätta utforska djupare, växa som människa och kristen? Vilken slags verksamhet i församlingen stöder det här?

Vi behöver alltså skapa platser för djupare gemenskap och personlig utveckling. Många regelbundna grupper och verksamheter handlar om det här. Många upplever att gudstjänsten är viktig.

I ungdomsverksamheten kan man se hjälpledarutbildningen som en plattform för att låta den unga växa. Katekumenat- eller alfakurser är andra tydliga exempel.

Även via digitala innehåll borde det vara möjligt att växa som människa och kristen. Om man utforskat kristen tro på församlingens webbplats, finns det någon digital kurs man kunde delta i som fortsättning? Podd att lyssna på, eller e-postbrev att beställa?

Tänk på det här för att underlätta och sänka trösklar för människor att växa i församlingen:

• Kartlägg församlingens verksamhet, vilka verksamhetsformer stöder fördjupning och växande? Är det lätt att komma med i dessa?

• Bli systematisk i att bjuda in personer som deltar i en slags verksamhet till annan verksamhet. Vem kunde vara intresserad att fördjupa sig? Vad kunde vara till hjälp för hen?

• Hur kan vi på webben bjuda in människor till fördjupande innehåll? Ska vi själva producera fördjupning eller kan vi tipsa om andras innehåll?

Bidra

När man får mycket vill man ofta också ge vidare. Vi behöver bli bra på att möjliggöra olika sätt att bidra. Personer som fått delta i kurser och regelbunden verksamhet, som känner att de fått ut mycket, kanske också känner att de vill bidra med något.

Församlingar har redan tydliga mallar för var man kan vara frivillig medarbetare, till exempel genom att jobba som hjälpledare eller vara förtroendevald.

Utmaningen kan vara, att det folk vill bidra med inte är det som vi anställda planerat och tänkt oss. Jag tror att vi anställda behöver öka vår öppenhet för nya idéer.

I dagsläget är det en grupp frivilliga medarbetare som är motorer i gruppen Konstpaus i Borgå domkyrka, som arrangerar konstutställningar i kyrkan. Det har ingalunda varit enkelt för de frivilliga att komma till den här punkten, mycket på grund av att vi som anställda och organisation inte varit helt flexibla för nya idéer.

Läs mer om Konstpaus i Borgå domkyrka i Kyrkpressen.

Vi ska också göra det enkelt att berätta om den verksamhet man deltar i. När jag är ute och långfärdsskrinnar vill jag gärna dela med mig några bilder på den fantastiska naturen jag fått uppleva. På samma sätt vill vi skapa platser och situationer som är vackra och berörande, som man vill berätta vidare om.

Då vi har frivilliga medarbetare som både arrangerar verksamhet och berättar om den i sociala medier, vad händer då? Jo, då är det igen nya personer som kan upptäcka församlingen. Cirkeln sluts och bollen rullar förhoppningsvis vidare.

Tänk på det här för att underlätta och sänka trösklar för människor att bidra i församlingen:

• Var öppen för att det som människor vill bidra med inte är det som du själv tänkt och planerat

• Vi behöver ha frivilliguppgifter som kräver olika nivå av engagemang. För en del passar det bra att utföra en uttänkt uppgift under en viss tid. Någon annan vill göra det hen brinner för, planera och utföra själv.

• Vi gör det enkelt för de som är med i verksamheten att vara ambassadörer, berätta vidare om vad som händer

• Kan vi ”walk the extra mile”, bidra med extrem gästvänlighet? Läs mer om det i Per Stenbergs kolumn här.

Slutligen en självkritisk granskning

Jag hoppas att relationstrappstegen som modell kan ge tankar vidare för utvecklande av det ideella arbetet i församlingen. Jag tänker själv fortsätta använda den både i planering av verksamhet och kommunikation och kontinuerligt utveckla den. Jag tar gärna emot respons och förbättringsförslag.

Modellen kan givetvis kritiseras på flera sätt. Det är klart att någon kanske har sin första kontakt med församlingen genom att göra en insats, kanske hjälpa till att packa matkassar eller sticka sockor för Ukraina.

Det vill säga att man inte alltid börjar från botten av trappstegen och avancerar uppåt. Man kan hoppat från högre steg till lägre och tvärtom.

Sedan kan man kritisera hela denna modell med att den har sin utgångspunkt i ett marknadsekonomiskt tänk, som åtminstone delvis bygger på att väcka behov och sälja produkter. Vi kan kritiskt reflektera, är det relevant att analysera och strukturera församlingens verksamhet på det här sättet. Eller finns det andra bättre sätt?

Relationstrappan är alltså inte hela svaret – men jag tror den kan hjälpa oss att förstå vägen till engagemang och att bygga en kultur där människor vill bidra.