Fördjupningsdagar på Åland
TEXT: Sixten Ekstrand, FOTO: Stefan Äng
Trots att det ofta är diskussioner om ämbetsfrågan och kyrkans äktenskapssyn som sätter agendan, finns det krafter som ser utöver det här och arbetar för kyrkans förnyelse och fördjupning.
Liv, lek & liturgi - fördjupningsdagar i Valdemar Nymans anda som hölls på Åland 22–24 augusti, bidrar på sitt sätt till att fördjupa och utveckla det andliga livet i Borgå stift. I år gästades dagarna av Peter Halldorf, mest känd som grundare av den ekumeniska kommuniteten Bjärka-Säby, och kyrkoherde Jakob Tronêt från Sigtuna.
Valdemar Nyman m.fl. i gröngräset. Foto: Wikipedia
Vilken Valdemar?
Fördjupningsdagarna ordnades i Valdemar Nymans anda och många frågar sig säkert vem denne Valdemar Nyman var.
Valdemar Nyman (1904–1998) var en lite udda fågel inom Borgå stift. Han verkade 35 år som kyrkoherde i Finström och hans teologi präglades både av en stor vördnad för skapelsen och en vision av att förnya det kyrkliga livet genom att söka sig tillbaka till källorna. Nymans intellekt spände över vida områden. Han skrev romaner, höll föredrag och sysslade med teater. Han var teologiskt beläst och studerade också andra religioner och traditioner. I gudstjänstlivet var han katolskt (i betydelsen allmänkyrkligt) inspirerad och använde alba, stola och mässhake, samt smyckade altaret med blommor och ljus, vilket var mycket ovanligt på 1930- och 40-talet.
Nymans sätt att arbeta väckte både förundran och motstånd och han kom även på kant med en del ämbetsbröder och domkapitlet, vilket fick honom att mynta uttrycket; Jag är mitt eget domkapitel. Samtidigt är det obestridligt att Valdemar Nyman var en förnyare och många av de saker han kämpade för är i dag helt integrerade i kyrkans tradition och gudstjänstliv.
Många vägar till förnyelse och fördjupning
När man i kyrkliga sammanhang talar om vikten av förnyelse tenderar man ofta att fokusera på den egna traditionen. Det gör att begreppet blir rätt snävt. Faktum är dock att det bara finns en kyrka, Kristi kyrka. Det är berikande att möta andra traditioner och inse att de också leder till förnyelse och fördjupning.
Många förknippar förnyelse med karismatik och en återupptäckt av Andens nådegåvor. Under de senaste decennierna har synen på förnyelse breddats och det finns en ny förståelse för tidebön, pilgrimsvandringar, retreater med mera. Den här utvecklingen visar hur tro och tillbedjan kan ta sig olika uttryck, som definitivt inte står i motsats till varandra. Inför Gud är det egalt om vi tillber honom med modern lovsång eller reciterar psaltartexter som tröstat, och styrkt människor under årtusenden.
I det här avseendet bidrar onekligen fördjupningsdagarna på Åland till att synliggöra behovet av kyrklig förnyelse och ökad fokus på en djupare andlighet och tillbedjan. Under årets fördjupningsdagar fokuserade man särskilt på mässan som centrum i kristenlivet.
Jakob Tronêt
Mässan som tillbedjan
Kyrkoherden i Sigtuna, Jakob Tronêt, var en av huvudtalarna vid årets fördjupningsdagar. Han betonade mässans centrala funktion i både kyrkans och den kristnes liv.
– I mässan tillber vi Gud genom att ge honom vår tid. Mässans tillbedjan bärs av de fastställda texterna och bönerna som är olika för olika delar av året. Det är kyrkans uppdrag att trofast bära fram bönen inför Gud. I det här uppdraget förenas hela den världsvida kyrkan, sade Tronêt.
Tronêt tangerade även de vanliga invändningarna mot att inte delta i gudstjänsten som ibland kan upplevas oengagerad, tråkig och rutinmässig. Han påpekade att det inte är känslorna som skall styra vårt deltagande.
– Du skall delta i mässan av två skäl. För det första för att du är kristen och för det andra för att det är söndag.
- Ibland får vi uppleva trons innerlighet i mässan. Vi står på helig mark och inför Gud. Men mässan är inte känsla. Den är ett Gudsmöte även om vi inte känner något.
Tronêt påpekade att Gud finns oberoende av våra känslor. Vi är inte alltid på förklaringsberget med dess upplevelser. I mässan stiger vi också ned och möter vardagen, utan känslor och himlastormande upplevelser. Men också i vardagen är Gud med lika starkt som på förklaringsberget.
Liturgin efter liturgin
Mässan är inte en isolerad företeelse, något som sker på söndag förmiddag. Den gudsgemenskap som mässan ger uttryck för bör synas i ett kristet liv i vardagen. Det finns en liturgi efter liturgin.
Gamla Testamentets profeter tvekade inte att uttala domsord över de människor som inte tillämpade gudstjänstens budskap i vardagen med omsorg om andra och stöd till sjuka, utslagna och fattiga.
Samma utmaning gäller enligt Tronêt även oss. Mässa betyder sändning och utsändande och därför skall den få konsekvenser i vardagen och i våra relationer.
Tronêt utvecklade sitt resonemang genom att peka på betydelsen av att tillämpa två av gudstjänstens moment, syndabekännelse och fridshälsning. Dessa två hjälper oss att göra upp med två hinder för vår salighet. Syndabekännelsen hjälper oss att göra upp med oförlåtna synder och i Fridshälsningen får vi öva vår förmåga att förlåta våra medmänniskor. Bägge är enligt Jesu undervisning oumbärliga om vi skall kunna leva ett kristet liv och komma in i Guds rike
Peter Halldorf
Gör detta
Den andra huvudtalaren Peter Halldorf, som är bekant för många från sina böcker och tidskriften Pilgrim, poängterade också mässans och nattvardens betydelse för de kristna.
Han utgick från det Jesus sade när han instiftade nattvarden. Det finns där en direkt uppmaning, som inte finns någon annanstans i hans undervisning, då han med emfas säger till lärjungarna: Gör detta. Gör detta! Det här är Kristi uppmaning till kristna i alla tider.
Kristenlivets centrum ligger i nattvardens mysterium. Att följa Jesu uppmaning, dela bröd och vin, påminna sig om det offer som utgöts en gång för alla till syndernas förlåtelse. Nattvarden är ett mysterium, som vi inte kan förstå rationellt, men det är Guds mysterium och kristenlivets centrum. Där nattvard firas, där är Kristus närvarande i bröd och vin. Ingen predikan, ingen andaktsbok, ingen andlig sång kan ersätta denna måltid med Herren själv.
Varför fördjupningsdagar
I fördjupningsdagarna deltog ett femtiotal personer från Åland, Finland och Sverige. Jimmy Österbacka, kaplan i Pedersöre församling som deltog med hela sin familj, konstaterade att fördjupningsdagarna ger inspiration på flera plan.
– Jag och familjen har uppskattat fördjupningsdagarna tidigare. Det finns utrymme för nyfiken andlighet, intellektuell reflektion och en förståelse för gudstjänstens centrala betydelse.
Han konstaterade också att dagarna för hans egen del bidrog till fortsatt andlig fördjupning, och en god gemenskap med både hjärtliga skratt och värdefulla samtal.
– Här får vårt stift hjälp att återvända till en teologi om gudstjänsten så att vi inte sekulariserar den genom att göra den till ett rationellt program eller sentimental underhållning. En förståelse av gudstjänstens överskridande av rum och tid är något vi ofta har försummat i vår undervisning, liksom att det finns ett samband mellan att mogna i tro och att regelbundet fira gudstjänst.
Bristen på kunskap om gudstjänsten och en seglivad tanke om att det inte är så viktigt att gå i söndagens gudstjänst är märkliga men verkliga problem i dagens kyrka.
Faktaruta
Evenemang: Liv, lek&liturgi - Fördjupningsdagar i Valdemar Nymans anda
När: 22-24.8 2025
Hålls nästa år: Datum inte definitivt fastställt men troligtvis 21-23.8 2026
Arrangörer: Föreningen Sanct Olof, Ålands prosteriförening, Finströms församling, Jomala församling och Mariehamns församling.