En ljusnande framtid eller mörka moln vid horisonten – kyrkan efter valet

Foto: unsplasch.com

Text: Sixten Ekstrand

Årets riksdagsval innehöll alla de ingredienser ett val bör ha. En intensiv kampanj med frispråkiga debatter där företrädare för olika partier talade i mun på varandra, pekade finger och ibland grälade inför öppen ridå. Räkningen av rösterna utvecklades också till ett drama då ledarpositionen inledningsvis växlade för att ju längre tiden led färgas alltmer i blått.

Nu har vi ett resultat, en riksdag och vardagen börjar. Som efter alla val finns hela känsloskalan representerad. Vinnarnas eufori står i bjärt kontrast mot förlorarnas besvikelse och analyserna om orsak och verkan görs nu på partikanslierna.

Jag skall i det följande helt kort analysera valresultatet ur en kyrklig synvinkel. Vad betyder det för kyrkan och vilka möjligheter och utmaningar står den inför under de kommande fyra åren?

Se människan

Den evangelisk-lutherska kyrkan lyfter i sina mål för regeringsprogrammet fram vikten av att minska de ekonomiska och sociala klyftorna i samhället och satsa på de ungas välbefinnande. Statens skuldsättning måste bromsas men åtgärderna får inte gå ut över de svagaste i samhället och de unga som är vår framtid.

Utmaningen här ligger – som Sixten Korkman noterar i Hbl den 4.4 – i att Samlingspartiet förespråkar en kombination av tillväxt och nedskärningar som inte är realistisk medan Socialdemokraterna har en överoptimistisk syn på att ökad sysselsättning och tillväxt löser alla problem.

“Kan kyrkan här hjälpa parterna att se människan bortom de egna politiska ideologierna och ekonomiska teorierna är mycket vunnet.”

Kan kyrkan här hjälpa parterna att se människan bortom de egna politiska ideologierna och ekonomiska teorierna är mycket vunnet. Det finns heller ingen mirakelmedicin. Det här skrivs i Stilla veckan med dess ödesmättade budskap om Jesu lidande och död. Finland och dess folk står också inför sin samhälleliga Golgatavandring. De som har måste nu bidra och t.o.m. avstå från något för att en utjämning skall ske. Avstå för att inte ännu flera utslagna och unga skall sjunka ännu djupare.

Religionen i det offentliga rummet

Under det senaste decenniet har skolans religionsundervisning och religiösa inslag vid julfester och skolavslutningar varit på tapeten med jämna mellanrum. För tillfället utreder även en grupp frågan om ett gemensamt livsåskådningsämne för alla elever. Det därför naturligt att kyrkan i sina mål för regeringsprogrammet betonar vikten av den positiva religionsfriheten och religiös läskunnighet. Hur dessa mål förverkligas är helt beroende av regeringens sammansättning. Om Samlingspartiet och Sannfinländarna utgör basen torde de inte driva frågan om t.ex. ett gemensamt livsåskådningsämne. Tar Samlingspartiet med sig Socialdemokraterna i regeringen kan regeringsprogrammet eventuellt innehålla skrivningar om ett gemensamt livsåskådningsämne.

Internationellt ansvar

Kyrkan har traditionellt tagit stort ansvar för utvecklingssamarbete och internationell diakoni genom Kyrkans Utlandshjälp och sina missionsorganisationer. Frågan om nivån på utvecklingsbiståndet har också varit en vattendelare i valdebatten och här kan regeringsprogrammet – beroende på vem som sitter i regeringen – komma att kollidera med kyrkans värderingar.

Blir det en regering med kraftig högerdominans naggas utvecklingsbiståndet garanterat i kanterna. Samtidigt är det en kortsiktig lösning som högst troligt drabbar Europa i form nya flyktingvågor. Förhoppningsvis återfinner vi kyrkans värderingar i det kommande regeringsprogrammet, i form av skrivningar om en kontrollerad, men human flyktingpolitik och bevarad nivå på utvecklingsbiståndet.

Vad lämnar vi efter oss?

Den kraftigt ökande statsskulden var ett av de dominerande temana i valrörelsen och alla partier var eniga om att budgeten måste fås i balans. Metoderna varierar dock. Ur ett kristet-etiskt perspektiv är frågan högintressant även om man av tradition har varnat för att blanda samman tro och politik.

Skuldspiralen måste dock brytas. Tillåts den fortsätta drabbas de fattiga och mest utsatta. De förmögna och friska klarar sig alltid. I den här frågan förenas god ekonomisk förvaltning och diakoni. Ju snabbare vi får statsfinanserna i skick desto bättre förutsättningar har vi att avvara resurser för de mesta utsatta och svaga.

Många oroar sig i dag för klimatet och kräver krafttag för att bromsa klimatförändringen så att vi kan ge en frisk planet i arv till kommande generationer. Vi borde ge uttryck för samma oro inför vilket ekonomiskt arv vi lämnar efter oss. Är det ett hus med vettiga och överkomliga låneamorteringar eller ett hus som är intecknat upp till takåsen?

Och slutligen en påminnelse för oss alla

Tack Gud för demokratin!

I alla val finns vinnare och förlorare, både bland de som kandiderar och röstar. Sätten att hantera en vinst eller förlust varierar. Någon rycker på axlarna med andra låter besvikelsen ta över och utmynna i kritik av de partier och kandidater som seglade förbi den egna preferensen.

Men oberoende av hur valet gick är det bra att komma ihåg det övergripande perspektivet, nämligen det faktum att vi har fria, demokratiska och rättvisa val. Miljarder människor på vår jord kan bara drömma om den möjligheten. Därför är det viktigt att inte låta en eventuell besvikelse över resultatet leda till polarisering och smutskastning. Paulus uppmanar oss att be för överheten. Den uppmaningen gäller oberoende av var på den politiska färgskalan de partier som bär regeringsansvaret placerar sig.