Utmaningar och möjligheter

Mia Bäck vid altaret i Aurelias kyrksal. Det kommer att flyttas till en annan vägg för att salen skall rymma fler gudstjänstbesökare.

TEXT: Hedvig Långbacka

Domkyrkan i Åbo är en i allra högsta grad levande byggnad, som besöks av stora mängder turister året runt. Både Tuomiokirkkoseurakunta och Åbo svenska församling håller sina gudstjänster och en stor del av sina förrättningar där. Konserter av olika slags hålls ibland flera gånger i veckan – det är liv och rörelse från morgon till kväll.

Så det blir tomt och ledsamt för många när domkyrkan stänger sina dörrar för en grundlig renovering som tar nästan tre år i anspråk. Många församlingsbor är oroliga och litet vilsna över det här, berättar kyrkoherde Mia Bäck. Sedan mer än tio år har ÅSF sin hållit nästan all sina gudstjänster i ’hemkyrkan’ och att varje vecka få samlas i en katedral som är ett vackert historiskt minnesmärke, är ju en stor rikedom.

– Men det finns också de som ser fram emot att de flesta gudstjänster skall ske i församlingshemmet Aurelia. Många upplever det redan nu som församlingens hjärta och där kommer vi ju närmare varandra helt naturligt; salen rymmer drygt 120 personer. Den är vacker och vi kan möblera om så att alla kan se och höra allt som händer. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som skall fundera på hur vi skall forma gudstjänsterna i Aurelia, bl.a hur vi skall möblera och inreda för att det skall kännas så bra som möjligt att komma dit.

”Många är oroliga inför stängningen, men andra gläds åt att vi i Aurelias sal kommer närmare varandra”.

– Vi får också tänka till när det gäller hur vi präster fungerar som liturger och predikanter med församlingen så nära intill. Det är stor skillnad på att hålla gudstjänst i en katedral och i ett församlingshem! Ren att vänja sig vid ljudsystemen kommer att ta sin tid. Sen får vi ju också fundera över hur vi firar nattvard – i Aurelia finns inget högkor och ingen altarring.

Långt fler än 120 söker ju sig till kyrkorna under de stora helgerna och vid konfirmationer. Då räcker inte Aurelia till.

– Vi får samsas med de finska församlingarna i Martinskyrkan, Mikaelskyrkan och Sankt Marie och Sankta Katarina kyrkor. Bussförbindelserna i staden är goda, så vi tror att det skall gå bra. Det största problemet blir att nå gudstjänstdeltagarna med information om var mässan skall hållas. Av erfarenhet vet vi att om vi byter gudstjänstplats står det alltid någon på fel ställe och blir besviken. Vi får vara flitiga med att påminna folk att kolla vår annonsering och våra hemsidor inför varje helg.

De flesta gudstjänster blir i alla fall i Aurelia. Men på Påskdagen blir ÅSFs högmässa i det ljusa Uppståndelsekapellet som finns i anslutning till begravningsplatsen, vilket ju är mycket symbolladdat. Och julafton 2026 blir det julandakt på domkyrkans trappor strax efter julfredens utlysande.

– Den gamla klichén om att en förändring alltid är en möjlighet håller streck. Vi får vara kreativa och det kan bli spännande lösningar. Vissa saker blir ju lättare – att koka kyrkkaffe och dricka det tillsammans t.ex. Vi klarar oss med en kantor i Aurelias sal, vilket inte är möjligt i domen.