Reflektion från verkstadsgolvet

Titeln på Lars-Johan Sandviks bok Livets pusselbitar beskriver hur boken är uppbyggd. Den består av större delar indelade i korta kapitel. Det betyder att stilen och tilltalet varierar mellan de olika helheterna och återger därmed en viktig dimension av en kyrkoherdes mångfacetterade arbete i en mindre församling. Berättelserna och upplevelserna återspeglar det som författaren upplevt under sin långa tid som kyrkoherde i en småstadförsamling i Borgå stift.

Det är bra att boken blev skriven. Den reflekterar det viktiga arbete Sandvik gjort i vår kyrka, att möta mänskor mitt i deras liv. Det är ett arbete som i dagens värld sällan får stora rubriker, men som är avgörande för kyrkans fortlevnad.  Vi finner små vardagliga reflektioner som blivit till andakter. Vi får möta mänskor och får en inblick i deras liv och funderingar, men vi får även ta del av författarens mera djuplodade teologiska reflektioner. Speciellt fäste jag mig vid kapitlen Tråkiga helgon är dåliga helgon, Att söka Gud och Konservativ och liberal. Här finns en tydlighet som återspeglar författarens sätt att resonera kring svåra och utmanande frågor.

Det hör till prästjobbet i en småstad att röra sig i landskap som handlar om livets slut och döden. I boken återkommer Sandvik ofta till detta tema och man kan ana att just denna sektor varit betydande och viktig för småstadsprästen. Detaljerna är ofta utelämnade av förståeliga sekretesskäl, men det glimtar till på ett helt annat sätt i texterna som berör författarens egen mamma och systerns sjukdomstid. I dessa texter träder mänskorna fram på ett tydligare sätt.

De anekdotiska texterna och minnesbilderna bidrar till att ytterligare belysa Sandviks långa prästbana och interaktion med närsamhället.

Kapitlet om beställda texter och radioandakter öppnar upp för förståelsen att arbetet som småstadspräst också stundom sträcker sig utanför den egna församlingens gränser.

Boken är inte en berättelse med en början och ett slut, utan en reflekterande vandring med olika människomöten och författarens reflektioner och funderingar. Man kan tydligt märka hur viktig kyrkan är för författaren. Med ödmjuk varsamhet hanterar han svårigheten och möjligheten att göra evangeliet relevant för dagens mänskor. Vissa texter väcker en nyfikenhet att få veta mera.

Det är viktigt att Livets pusselbitar blev skriven ”på kyrkans verkstadsgolv” som författaren själv sammanfattar sin bok. Inspirationen har hämtats från det dagliga livet då teologi och kristen tradition fått möta dagens utmaningar och mänskors vägskäl. Jag finner att boken öppnar upp för fortsatta intressanta bokdiskussioner där författaren ytterligare kan fördjupa sina tankar och funderingar. 

Anders Lindström
Prost